Hangö udd stärks som knutpunkt

Bild:

Datakabeln som förbinder Hangö med Tyskland kopplar Västnyland till de digitala motorvägarna. Hamnen i Koverhar börjar betjäna den tunga industrin. Hangö udd blir en knutpunkt på många plan.

Anslutningen från Hangö udd till den nya snabba datakabeln C-lion mellan Helsingfors och Rostock ser nu ut att förverkligas.

I fredags kunde nöjda lokala investerare tillsammans med huvudentreprenören, statliga Cinia Group meddela att det finns ett intentionsavtal där trovärdiga västnyländska aktörer lovar att stå för den andel som faller på de regionala intressenterna. Det handlar om tre miljoner euro. Hela budgeten för förgreningen uppgår till tio miljoner euro, Cinia står för den största delen.

På tisdagen blev det klart att Hangö hamn vill satsa 15 miljoner euro på att bygga ut Koverhars tidigare hamn i Lappvik.

Nästan samtidigt meddelade hamnbolaget och det svenska företaget Swecem att Swecem redan i slutet av året tänker vara i gång med cementimport som kan uppgå till betydande volymer inom några år över Koverhar.

Hamnen i Koverhar i Hangö hamns regi har fått sin första stora kund.

Swecems satsning passar mycket bra in i de planer som Hangö hamn hade när man investerade i Lappvik. Här går det bra att importera och exportera bulkvaror som inte kan hanteras i hamnen i Hangö eller fraktas genom staden.

Möjligheten att Hangö kunde bli en knutpunkt för datatrafiken från Finland västerut dök upp i början av 2015 när Cinia presenterade planerna på C-Lion.

Det fanns ett klart intresse både bland kommuner och bland företag, men arbetet med att få ihop ett regionalt investerarteam verkade gå trögt. Det regionala utvecklingsbolaget Novago grundade ett holdingbolag för ändamålet, men resultaten lät vänta på sig.

När intentionsavtalet presenterades hade Novago inte längre någon roll i projektet, i stället riktades tacket till direktörerna Henrik Ekblom vid Karis Telefon och Frank Hoverfelt vid Ekenäs Energi. I slutskedet var det de som skötte kontakterna mellan investerarna och Cinia.

Det ger Novagos ägare, Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo, anledning att se över strategierna för bolaget. Vilken roll ska utvecklingsbolaget ha i framtiden, ska kommunerna själva ta hand om en större del av det regionala utvecklingsarbetet?

Kabelinvesteringen är en infrastruktursatsning som gynnar företag i den snabbt växande it-branschen.

Det är viktigt att finnas nära kabeln, Cinias vice vd Jukka-Pekka Joensuu säger till Vega Västnyland att den millisekund som Västnyland ligger närmare Frankfurt än vad Helsingfors gör kan betyda en skillnad på nästan 100 miljoner euro för finansindustrin.

Möjligheterna är enorma, den nya generationens industriella internet kan ge Finland närmare 50 000 nya jobb och generera investeringar för 12 miljarder euro inom de närmaste tio åren. Om Hangökabeln blir ett incitament som får en liten del av den potentialen att förverkligas i regionen är satsningen mer än värd sitt pris.

Medan arbetet med att få ihop finansieringen av förgreningskabeln har pågått har kommunerna också aktivt utrett var eventuella anläggningar kan placeras. Kabeln förväntas vara i operativt skick i början av 2018, det finns alltså alla orsaker att se över mark- och annan planering så att de väntade investeringarna kan förverkligas utan dröjsmål.

Kabelinvesteringen och Hangö hamns och Swecems planer för hamnområdet i Koverhar är nyheter som den här regionen nu behöver.

De visar att regionen har potential att resa sig efter de senaste årens motgångar, och att regionens starka sidor fortfarande kan dra till sig kapital och idéer.

Att Hangö och Raseborg bedriver en näringspolitik där de drar åt samma håll för den gemensamma nyttan är inte den minsta av de goda nyheterna.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Mer läsning