Hangö satsar på intensiv rehabilitering för äldre

Grundtrygghet I Hangö vill man att äldre som kommer hem från en vårdavdelning skall klara vardagen i sitt eget hem. Att bo hemma ökar äldres välbefinnande, samtidigt som det sparar pengar åt staden.

– Jag tänkte att vi först värmer upp lite genom att gå, och sedan fortsätter vi med dina övningar.

Fysioterapeut Hanna Österlund är hemma hos Pertti Kaukonen för att gå igenom dagens rehabiliteringsprogram. För en vecka sedan kom Kaukonen hem från hälsocentralen. Före det hade han vårdats vid Raseborgs sjukhus en vecka.

– Då jag åkte in på sjukhus hade jag 40 grader feber. Jag visste ingenting om omvärlden, säger Kaukonen.

– Så hög feber innebär en enorm påfrestning, så det är inte att undra på. Men bra har du kommit igen, säger Österlund.

God form en färskvara

Under den korta tid Kaukonen vårdades på avdelning, gick han allmänkondition ner märkbart. Innan Kaukonen hamnade på sjukhus rörde han sig utan rollator i hemmet. Efter att han kom hem är han igen beroende av den.

Muskelmassan minskar snabbt då man blir sängliggande, och nu kämpar Kaukonen tillsammans med sitt rehabiliteringsteam för att han snart skall kunna ta sig fram utan hjälpmedel igen. Nu är det korta promenader inomhus varvat med styrketräning som står på programmet.

Nytt projekt

Det rehabiliteringsteam som Österlund tillhör, började sitt arbete den sista oktober och jobbar enligt en ny verksamhetsmodell som staden tagit i bruk. Modellen är ett samarbete mellan Hangö stad och vårdföretaget Impact Care.

Det är grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander som tillsammans med teamet och vårdföretagets vd, läkare Mats Rönnback som utarbetat modellen med tanke på situationen i Hangö. Meningen är att klienter som kommer hem från vårdavdelningar, relativt snabbt skall komma i form, så att de klarar sig själva hemma.

– När klienterna kommer hem sätter vi in en intensiv rehabiliteringsbehandling, berättar Kajander. Under den första tiden har klienten hela vårt team till sitt förfogande. Vi arbetar väldigt resultatinriktat.

Rehabiliteringsteamet består förutom Österlund av tre sjuksköterskor, en primärskötare, en deltidsergoterapeut och en läkare samt Sirpa Råberg som är förman för öppenvården. För varje klient görs en egen vårdplan upp. Den utvärderas med jämna mellanrum. Den nya modellen skiljer sig från annan fysisk rehabilitering såtillvida, att målet är att få klienten i form inom en månad så att hen kan klara sig hemma.

Bra mottagande

Eftersom gruppen arbetat med den nya modellen under en relativt kort tid, kan man ännu inte utvärdera i detalj hur den fungerar.

Ansvariga sjuksköterskan Marina Lindström berättar ändå att mottagandet varit positivt.

– Våra klienter är motiverade, och för oss i teamet är det också roligt att få arbeta enligt en ny modell.

Rönnback inflikar att motsvarande försök i andra länder gett goda resultat och att han gärna är med och handleder personalen.

– Människan mår allra bäst då hon får bo hemma och leva självständigt, säger Kajander.

Under den intensiva rehabiliteringen tar sköterskorna tillsammans med läkaren hand om klienternas medicinering, sårvård och andra uppgifter. Österlund gör upp en plan för den fysiska rehabiliteringen. Fokus i den ligger på balans, muskelstyrka och koordination. Teamet arbetar morgon och kvällsturer, så under den första tiden blir det ganska intensivt. Vid behov samarbetar man även med hemvården.

Minskar dyra vårddygn

Även om klienternas livskvalitet är viktig, har modellen också en ekonomisk aspekt. Då äldre klarar sig hemma längre, minskar behovet av vårddygn, vilket i sin tur avlastar kommunens ekonomi. Förutom kostnaden per vårddygn strävar man efter långsiktiga besparingar. Utöver att en stillasittande tillvaro snabbt minskar den fysiska prestandan, kan sjukhusmiljön också i sig verka institutionaliserande. Det är lätt att bli bekväm och tappa den egna initiativförmågan, vilken i sin tur är grundläggande för en persons välbefinnande.

I själva verket har Hangö redan en längre tid arbetat för att effektivera äldrevården. Den ena bäddavdelningen på hälsocentralen har stängt och i dag har man endast 25 vårdplatser till förfogande.

– Det har fungerat bra, vi har inte haft för lite platser, konstaterar Kajander.

Mats Rönnback, som handleder teamet, tycker också att det viktigt att vården utvecklas att fungera som större helheter.

– Vi har en holistisk syn vård på vården, där vi förutom medicinska aspekter beaktar människans sociala behov, säger han.

Nöjd med servicen

Pertti Kaukonen är mycket nöjd med den vård han fått.

– Hanna har en gång tidigare hjälpt mig att komma i form, så jag vet att hon kan sin sak, säger han.

Han säger med glimten i ögat att de förra gången "sprang i skogen", nu får han dock nöja sig med att gymnastisera inomhus då det är halt ute. Men eftersom medlemmar ur teamet tittar till honom flera gånger per dag, lider han ingen nöd.

– Det är också en trygghetsfaktor att de kommer hit. De är duktiga på det de gör.

Kaukonen tar sin rehabilitering på allvar. Han får göra benböj med vikter kring vristerna, stiga upp från en stol och sätta sig ner, och att lyfta upp hela kroppen stående från tårna.

– Tålyften är de tyngsta, säger han. De kräver balans och koncentration.

Kaukonen har tidigare deltagit motionsgrupper inom ramen för Kraft i Åren, och hans mål är att kunna delta i dem igen.

– Vi kommer att erbjuda möjlighet att delta i en grupp som tränar i motionssalen i tio veckor för dem som vill upprätthålla sin kondition efter rehabiliteringen, berättar Österlund.

Fakta

Enheten för rehabilitering inom hemvård

Riktar sig mot klienter som är 65 år eller äldre.

En rehabiliteringspersiod är 1-6 veckor lång.

Omfattar sjuk-och grundvård samt fyiso- och ergoterapi.

Personalen har kompetens att ta blodprov, mäta blodtryck, sköta sår, dela mediciner med mera.

Eftergranskningar görs med 1,3 och 6 månaders mellanrum.