Handla julklappar med eftertanke

Bild: Lina Enlund

Årets julklapp är det återvunna plagget. Det går att konsumera hållbart och lokalt inför julen.

Sedan år 1988 har handelns utredningsinstitut i Sverige utsett årets julklapp. Julklappen når också över nyhetströskeln i Finland.

Den första prylen som utsågs var bakmaskinen. Efter det har i huvudsak tekniska nymodigheter avlöst varandra. Videokameran, cd-spelaren, tv-spelet, mobiltelefonen, robotdammsugaren, de virtuella glasögonen har alla haft sitt eget år på listan. Nämnas kan också att både mössan och kokboken funnits på listan. Hittills har det på ett undantag när alltid handlar om nya prylar, för tio år sedan var årets julklapp en upplevelse.

I fjol fastnade forskarna för elcykeln, vilket kan ses som en signal om hållbar konsumtion. I år tog man steget ut och valde det återvunna plagget till årets julklapp. I motiveringarna säger man att det återvunna plagget, som kan vara helt tillverkat av återvunnet material eller second hand, speglar konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö.

I skrivande stund pågår ännu efterdyningarna av den stora konsumtionsfesten Black Friday, som i år verkar ha slagit rot ordentligt i Finland. Paytrail uppskattar att försäljningen under årets Black Friday ökade med cirka 20 procent.

Under fredagen ordnades också den köpfria dagen, som koordineras av Luonto-liitto. Dagen är en protest mot Black Friday och konsumtionshetsen. Meningen med köpfria dagen är att utmana var och en att fundera över sina köpvanor, köpbeslut och impulsköp och försöka rikta in sig på en mer ekologiskt hållbar konsumtion av varor och tjänster.

En internationell motreaktion mot Black Friday är White Monday som vill belysa vilken påverkan på klimatet som konsumtionen av nytillverkade saker har.

Det var två motstridiga budskap som tutades ut åt konsumenterna förra veckan. Det ena sade köp medan den andra manade till eftertanke.

Oron för klimatet har fått allt fler att tänka på sina levnadsvanor. Långa flygresor tas ofta som exempel men allt fler funderar också på den dagliga maten samt just prylar och kläder.

På sociala medier finns en uppsjö av olika pryltorg där begagnade varor byter ägare. Barnkläder och idrottsutrustning har länge varit populärt att köpa begagnat. Barn växer snabbt och många plagg bär inga spår av slitage.

För handeln är december årets viktigaste månad. Speciellt viktig är julkommersen för specialbutiker. Som sådana kan de flesta lokala butikerna i Västnyland klassas. I våra städer finns klädbutiker, leksaksbutiker, smyckebutiker, bokhandlar som till under hela året står till tjänst med personlig betjäning. Den prutar man inte heller på till julhandeln. Gåvorna slås in i vackra paket och man slipper trängas och svettas i stora varuhus.

Förbundet för finsk handel förutspår att julhandeln ökar mer i år än i fjol då ökningen var två procent.

För små städer och bycentrum är lokala butiker guld värda. De bidrar till en aktivitet och kommers året runt och har en sysselsättande effekt.

Inför årets julhandel är det upp till var och en att stämma till eftertanke. Behövs den här prylen, måste den vara splitterny eller kan man köpa begagnat. På så sätt kan vi alla bidra till en hållbar konsumtion. Och vill man ha kvar butiker i Västnyland handlar man givetvis lokalt.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland