Han fångar frihetens ögonblick på film

Skapar gärna diskussion. – Jag får väldigt många frågor om jämförelsen mellan flyktingarna 1945 och flyktingar i dag. Det är ändå publiken som måste fundera på hur den jämförelsen kan användas. En intelligent publik kan själv dra slutsatser om den komplexa situationen, säger Magnus Gertten.Bild: Cata Portin

Tiden är dokumentärfilmarens bästa vän, säger Magnus Gertten. Det hindrar honom inte från att ta sig an högaktuella ämnen. En parallell han drar från krigsflyktingar 1945 till dagens flyktingkris väcker debatt på filmfestivaler och får honom att gräva djupare i frågan.

Det börjar med ren nyfikenhet. "Jag kan inte låta bli att fråga mig: vilka är de?" säger Magnus Gertten i inledningen till Every Face Has a Name (Varje ansikte har ett namn) medan krigsflyktingar sätts i blickfånget.

Det är april 1945 och överlevande från nazisternas koncentrationsläger anländer med fartyg till Malmö.

Den historiska kontexten får ingen förklaring; det har den fått redan i Gerttens film Hoppets hamn från 2011.

Det säger någonting om hur han jobbar. Ett tankefrö som planteras då han ser en journalfilm 2008 växer till olika dokumentärfilmer med åren.

– Det är så med dokumentärfilmare. Tiden är vår bästa vän. Det enda vi vet inför ett projekt är att det ska grävas och att vi måste komma djupt, men hur djupt kan vi inte veta innan vi är där. Ju längre tid som förflyter desto mer material hinner samlas in medan tanke- och skapandeprocesser har sin gång, säger Gertten.

Flyktingar då och nu

Utan ett sådant längre tidsspann utkristalliserades tanken om att göra en film om en enda dag, dagen då 15 000 människor upplevde komplicerade ögonblick av frihet i Malmö.

Vi ser uttryck hos människor som inser att ja, nu är jag nog fri. Här blandas glädje med osäkerhet och villrådighet. Kan det vara sant? Vad händer nu?

Då Gertten lyckats identifiera personer i filmen och får intervjua dem – utspridda världen över – är reaktionerna än en gång komplexa, men mer glädjefyllda. För det var sant, de blev fria.

Parallellt genom filmen, som visas på Ekenäs filmfest på lördag, visas flyktingar som anländer till Sicilien 2015. Även många som drunknat under resan tas i land.

Familjernas blickar ställer samma frågor som uttrycken 1945. Men får de samma svar?

På liv och död

Vart parallellen leder är en fråga som lämnas öppen. Den fångar någonting allmänmänskligt och ringar in gemensamma nämnare – som att det handlar om en brokig skara människor och inte en stereotypisk grupp – samtidigt som det finns slående skillnader.

Gertten välkomnar en diskussion i frågan trots att han i filmskaparens roll drar sig tillbaka.

– Det som är en emotionell konstruktion i filmen blir en intellektuell konstruktion i diskussionen efter. Jag litar på att tittarna kan föra den diskussionen.

Han understryker att den behövs:

– Varje dag kommer flyktingar från krig till en hamn eller en ny landsgräns. Frågan jag ställer handlar i grund och botten om vår förmåga eller oförmåga att se dem som människor och inte som del av en anonym massa.

På judiska filmfestivaler har diskussionen handlat om huruvida jämförelsen riskerar förringa Förintelsen. Gertten berättar att en del har varit kritiska, men att de flesta har applåderat det aktuella och angelägna greppet.

Den vägen tänker han fortsätta vidare på. Då jag ringer honom inför Finlandsbesöket har han nyligen kommit hem från en långresa till ett flyktingläger. Ämnet är känsligt och projektet så i sin linda att han måste vara rätt så förtegen.

Det står i varje fall klart att drivkraften är att göra någonting betydelsefullt, inte det som lockar störst biopublik.

– Jag måste göra film om det djupaste i livet. Det får inte vara trivialt. Det ska vara på liv och död. Det får gärna vara en omöjlig dröm. Det måste kännas som att det nog inte går. Då är det ett bra projekt.

Profil

Magnus Gertten

Ålder: 63 år.

Bor: I Malmö.

Yrke: Regissör och filmproducent.

Filmer: Ett femtontal, bland dem Hoppets hamn (2011), Tusen bitar – en film om Björn Afzelius (tillsammans med Stefan Berg 2014), Den unge Zlatan (tillsammans med sin bror Fredrik Gertten 2016).

Aktuellt: Jobbar på en ny film med flyktingtema och besöker på lördag Ekenäs filmfest där hans prisbelönta dokumentär Every Face Has a Name (2015) visas och diskuteras kl. 17 på Kulturhuset Karelia.