Goda vanor sitter i

Regelbunden motion har många hälsofrämjande aspekter. Därför är det bra att staten stöder olika projekt som uppmuntrar barn och unga att röra på sig.

Den här veckan har skolungdomarna i södra Finland firat sportlov. Det var under slutet av 1920-talet som idén om ett sportlov framfördes som en motvikt till inomhusaktiviteter. År 1927 hölls det första sportlovet i Grankulla samskola. Rektorn ville ge eleverna möjlighet att vistas utomhus i vintervädret. Han ville att skolan satsar på idrott och ansåg att god fysisk kondition har positiv inverkan på eleverna. År 1933 blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland.

I dag behöver barn och unga mer än någonsin röra på sig. Olika undersökningar om barns och ungas motionsvanor ger alla liknande alarmerande resultat. Barn och unga rör på sig alldeles för litet. Man sitter stilla, och mycket av tiden tillbringas framför en skärm.

I slutet av fjolåret presenterade Statens idrottsråd sin nationella undersökning som omfattar 9–15-åringar. Drygt 60 procent av ungdomarna deltar i någon idrottsförening. Bara en tredjedel av barnen rör på sig en timme om dagen, vilket är rekommendationen.

Undersökningen visar också att ungdomarna ungefär hälften av sin vakna tid antingen sitter eller ligger. Endast en tiondedel av den vakna tiden används till fartfylld motion som man blir svettig av.

Det här har man på statligt håll fäst uppmärksamhet vid och gör nu olika satsningar för att få barn att röra på sig och framför allt få in det som en naturlig del av vardagen.

I höstas förnyade Undervisnings- och kulturministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet rörelserekommendationerna för små barn. Barn under åtta år ska röra på sig tre timmar om dagen. Av dem ska en timme vara fartfylld motion och två timmar utelekar som kan vara till exempel gungande eller cykling.

Regeringen har också som mål att få alla elever i grundskolan att röra på sig en timme per dag. För att det ska lyckas har man gjort projektet Skolan i rörelse till ett av sina spetsprojekt. Under åren 2016–2018 beviljar man projektet 21 miljoner euro.

I Västnyland har flera skolor gått med i projektet. I tisdagens tidning berättade vi om Mustion koulu som satsat på rörelse på raster, pausgymnastik med mera och om Ekenäs högstadieskola som satsat på funktionella utrymmen. Projektet har en hemsida där skolor kan hitta tips på aktiviteter att införa i undervisningen eller på rasterna.

Satsningar på motion ger positiva effekter på många plan. Motion främjar inlärningen och då barn gör saker i grupp utvecklar de interaktionsfärdigheter och sociala relationer.

Motion har också positiva effekter på den fysiska konditionen. Genom att ha goda motionsvanor från tidig ålder fortsätter man ofta naturligt med motion i vuxen ålder. Då kan man förhoppningsvis hålla borta välfärdssjukdomarna som övervikt, diabetes typ 2, högt blodtryck och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

Utgifterna för de sjukdomarna hotar att skjuta i höjden. På årsnivå handlar det om flera miljarder euro.

Mot den bakgrunden är regeringens satsningar på motion för alla barn och unga lovvärda. Hur långt satsningarna räcker återstår att se. Åtminstone är de en bra grund för att främja sunda vanor, som förhoppningsvis håller i sig livet ut.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland