Gemensamt vårdhus en föregångare

Verksamheten i det nya psykiatriska klustret invid Raseborgs sjukhus tar fasta på många teman som är centrala för den moderna psykvården.

Mårten Johansson, som var stadsdirektör i Raseborg 2010 när HNS kom med en helhetsplan för psykiatrin, höll ett anförande när man höll en invigningsceremoni i Raseborgs mentalvårdscenter i torsdags.

– Planen ledde till insikt om att vi måste koncentrera specialistvården till ett campus i Raseborg. Antalet vårdplatser skars på kort tid ned från 130 till 45. Största orsaken var att Esbo stad beslöt ta hem sina patienter.

I slutet av januari 2015 slogs Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts nya vägkarta för psykiatrin fast.

– Västnylands behov av psykiatriska vårdplatser skulle dimensioneras till 16-17 för vuxna, av vilket hälften skulle finnas lokalt intill Västra Nylands sjukhus som stöd för den öppna vården. Hälften av platserna erbjuds centralt. Därtill kom tre avdelningsplatser för unga.

I början av januari 2015 hade man fem olika alternativ som utvärderades under två veckor. Valet föll på ett nybygge vid Raseborgs sjukhus på hälsovårdscentralens gamla plats. Den hade blivit för dyr att sanera.

Flera verksamheter

I Raseborgs mentalvårdscenter finns stadens psykvårdsenhets vuxenmottagning, missbrukarvård och A-klinik. Till stadens psykvårdsenhet kan man söka sig utan remiss. Om man behöver hjälp är det bara att ringa och boka en tid.

I Hucs regi finns en psykiatrisk öppenvårdsavdelning som har åtta avdelningsplatser för vuxna och två platser i reserv för ungdomar. Avdelningen erbjuder tvåspråkig, frivillig akutpsykiatrisk och krisvård med remiss jourmässigt dygnet runt för områdets patienter.

I huset verkar också en ungdomspsykiatrisk dagenhet och en vuxenpsykiatrisk dagenhet, den så kallade Broenheten och olika psykiatriska vårdteam.

– Den intensiva öppenvården ersätter avdelningsvården. Patienterna besöker avdelningen tre till fem gånger per vecka och stannar hela dagen. Svåra fall vårdas på någon av dem gemensamma avdelningarna inom Hucs, säger

Stadens psykvårdsenhet och missbrukarvård är per definition till för patienter från Raseborg. Inom den specialiserade sjukvården vårdas även patienter från Hangö och Ingå.

– Men vi har också beredskap att ta emot svenskspråkiga patienter från andra HNS-kommuner, säger överskötare Johanna Onnismaa vid Hucs.

Totalt åttio personer arbetar inom de olika verksamheterna i huset men många tillbringar en stor del av tiden på fältet.

Bredare samarbete

Enligt Matti Holi som är direktör för den psykiatriska resultatenheten vid HNS tar verksamheten i nybygget i Raseborg fasta på många teman som är centrala för den moderna psykiatriska vården.

– Man minskar avdelningsvården, nio av tio patienter är inom öppenvården i dag, man är i anslutning till den övriga specialiserade sjukvården och man är integrerad i primärhälsovården. Normalt har tröskeln varit ganska hög mellan dessa två.

Motsvarande projekt är på gång på andra håll i sjukvårdsdistriktet.

– Raseborg är en föregångare och det är en kostnadseffektiv lösning, konstaterar Holi.

– Stora avdelningar binder mycket personal. Här har man slimmat organisationerna men gör det ändamålsenligt för patienterna, säger överskötare Annika Rehn som ansvarar för bland annat psykvårdstjänsterna i Raseborgs stad.

Primärvården och den specialiserade vården har till exempel en gemensam läkare.

– Vi har större möjligheter att samarbeta, även spontant, säger Rehn.

Det har nu gått ett år sedan den psykiatriska specialistvården blev en del av Hucs.

– Samarbetet har gett ett större utbud av vårdmetoder och tanken är att de ska kunna tillämpas redan på primärvårdens nivå så att man skulle ha ett bredare utbud redan från början. Vi vet att till exempel vissa former av psykoterapi skulle ge resultat redan på basnivå. Detta är en av de fördelar integrationen primärvård–specialvård kan ge. Det är denna typ av samarbete man syftar på när man talar om social- och hälsovårdsreformens breda axlar.

Bra begrepp

Begreppet "mentalvårdscenter" har höjt vissa ögonbryn. Men för dem som är verksamma i huset är benämningen logisk och utan stigma.

– Inom bashälsovården talar vi om mentalvård, säger Rehn.

– Och inom specialistvården talar vi om psykiatri som vårdgren. Men mentalvård omfattar allt som görs i det här huset, säger Onnismaa.

Jämfört med Ekåsen är Mentalvårdscentret centralt och synligt beläget. Byggnadens fasad består till en rätt stor del av glasväggar.

– Nu är det beslutsfattarna som flyttar avsides i stället och syftar på att stadens förvaltning och en del av stadens verksamhet flyttar till Ekåsen.

– Helt rätt tycker jag, säger Onnismaa och skrattar.

– Det är i denna riktning man går. Det måste finnas en viss integritet för patienterna men ett psykvårdscenter ska varken göras till eller upplevas som något konstigt ställe. Vi kan alla bli psykiskt sjuka någon gång i livet, påpekar Holi.

Kompakt men trivsamt

På dagavdelningen för vuxna finns bland annat aktivitetsrum, ett rum för fysioterapi och avslappningsövningar, undervisningskök, vardagsrum och grupprum. På området finns också ett gym som patienterna har tillgång till.

– En fördel är att allt är koncentrerat. Men egna samtalsrum saknas. Om man ska föra ett spontant samtal med någon patient måste man kolla var det är ledigt, säger Clara Johansson.

I det kombinerade personal- och mötesrummet kan man föra videosamtal med Hucs eller hålla vårdmöten på distans.

– På det sättet behöver vi inte upprätthålla läkarjour på lugnare enheter.

– Det är ett kompakt paket. Men vi har ljusa trivsamma lokaler som skapar en terapeutisk miljö för alla. Vi trivs. Vi kommer att hitta många nya samarbetsområden. Det är bra att dela kaffebord. Det är ett bra språngbräde för samarbete.