Gärningsmän härjar fritt i Hangö

Trött. Tom Asplund är trött på all skadegörelse hans företag utsätts för. Bild: Johanna Lindholm

Omfattande skadegörelse är ett stort problem för småföretagare i Hangö. Polisen är medveten om problemet, men står maktlös inför rådande lagstiftning.

Tom Asplund är milt sagt arg, för att inte säga förbannad. På tisdag morgon lade köpmannen för M-market Tommens och Teboil i Hangö en lista på samtliga motgångar han stött på under de senaste åren på företagets webbplats. I saldot ingår inbrottsförsök, inbrott, bränslestöld, snatteri och skadegörelse. Natten till tisdagen den 28 juni rann bägaren över. Då hade någon krossat vindrutan till hans M-Buzz, en livsmedelsbuss som var tänkt att betjäna båtgäster i Östra hamnen hela sommaren. Av den servicen blir nu inget.

– Jag hade planerat att ha den där hela sommaren och anställt folk att sköta den. Men inte kan jag ha en buss som inte går att låsa eller köra med.

Svindlande summor

Asplund sticker inte under stol med att han börjar känna en viss uppgivenhet. Hur mycket alla illdåd kostat honom under åren vill han inte säga – men det rör sig om stora summor. Efter upprepade inbrott nattetid på bensinmacken Teboil, var han tvungen att skaffa galler och persienner som skyddar mot intrång. Då byggnaden är en kub vars väggar till största delen består av glas blev notan ett femsiffrigt belopp.

– Visserligen var det fastighetsägare som bekostade investeringen, men om man tänker på att bytet alla gånger bestått av några limpor tobak och backar öl, så förstår man att summorna inte står i proportion till varandra.

Psykiskt påfrestande

En sak är de ekonomiska förlusterna, en annan är den psykiska påfrestning den kontinuerliga vandalismen medför.

– Det värsta är att väckas upp mitt i natten för att ta sig till brottsplatsen för att inte veta vilken syn som väntar då du anländer. Du ska samla ihop poliser, väktare, glasmästare, och så får du hålla stängt för att städa upp röran. Plus allt extra pappersarbete illdåden skapar i form av skadeersättningar och dylikt. Den ständiga stressen tär på motivationen.

Förövarna går fria

Det allra västa är ändå enligt Asplund maktlösheten.

– Gärningsmännen har upprepade gånger fastnat på bild i övervakningskameran. Alla vet vilka de skyldiga är, men polisen kan inget göra. Ibland har gärningsmannen varit inburad över natten, men släppts fri nästa dag.

Någon ekonomisk ersättning från gärningsmännen kan Asplund inte heller drömma om. Visserligen är verksamheten försäkrad, men oftast förblir skadegörelsen under försäkringens självrisk.

– Två fall har gått till åtal. I båda fallen har de skyldiga dömts för skadestånd, pengar jag kan se mig i månen efter.

Polisen gör vad de kan, men resurserna är oftast malplacerade. Vid inbrott handlar det om sekunder om man vill få fast förövarna.

Blir allt fräckare

Enligt Asplund är han inte ensam om problemet. Han kan räkna upp en handfull företagare som råkat ut för samma sak.

– De skyldiga kan ju skratta oss rakt upp i ansiktet. De blir fräckare hela tiden, man kan nästan räkna med påhälsning dagen efter att de släppts ut.

Andra företagare bekräftar trenden. En uppger att man fått vara i fred i tjugo år, men sedan i vintras varit utsatt för två inbrott och ett inbrottsförsök. Öl och tobak är det byten som eftertraktas.

Polisens befogenheter begränsade

Vid Raseborgspolisen säger sig kriminalkommissarien och undersökningsledaren Mats Sjöholm vara medveten om problemen.

– Tyvärr har vi begränsade verktyg för att sätta stopp för de här personerna. Vi måste följa lagen, och så länge någon inte är dömd för ett brott kan vi inte hålla dem häktade hur länge som helst.

Sjöholm säger att en inbrottsvåg ofta hänger samman med vissa personer. Om det finns någon som slagit in på den banan så kan de ha en aktiv period. Sällan hjälper det heller att försöka tala personerna till rätta.

– För såkallade vanebrottslingar har brotten ofta blivit en livsstil, säger han.

Han påpekar ändå att polisen förstår företagarnas frustration och inte vill förringa den.