Fritidsfolkets frågor i fokus

Avloppsförordningen, fastighetsskatten, dubbel kommuntillhörighet ... Fritidsboendes förbund har många ärenden att bita i.

Finländarna lägger ner över 6 miljarder euro per år på sitt fritidsboende. Det visar den senaste Stugbarometern, som Jord- och skogsbruksministeriet låtit göra och som presenterades tidigare i år.

– Det kapital som stugägarna investerar är viktigt för kommunerna, säger Pentti Heikkurinen som för ordet i Fritidsboendes förbund.

– Hur ska skatteinkomsterna fördelas? Det är en stor fråga, säger Heikkurinen och tangerar därmed ett av de ärenden som hans förbund håller ett öga på.

– Fastighetsskatten är en viktig fråga för oss. En annan sak som vi jobbat mycket med är avloppsförordningen, säger han och berättar att förbundet fått igenom många ändringar under arbetet med de nya bestämmelserna kring hanteringen av avloppsvattnet.

Vill att fråga utreds

I särskild fokus ligger också frågan om dubbel kommuntillhörighet, som luftats i olika sammanhang. I vilken utsträckning borde stugägarna få påverka i de kommuner där de äger en stuga och vilken service borde de vara berättigade till?

Pentti Heikkurinen säger att Fritidsboendes förbund inte har någon färdig ståndpunkt i det här ärendet, eftersom det ännu har ganska oklara konturer.

– Vi vill att saken utreds grundligare. Det skulle ge klarare frågor att ta ställning till.

Del av större förbund

Fritidsboendes förbund fungerar helt med frivilliga krafter. Genom sina tio medlemsföreningar räknar man med cirka 1 000 personer i leden.

Musklerna är ändå större än så, påpekar Pentti Heikkurinen. Förbundet hör nämligen till Finlands egnahemsförbund, som har över 75 000 medlemmar och vars medlemskår till stor del även är stuginvånare.

Fritidsboendes förbund får god draghjälp av egnahemsförbundet, men ändå behöver fritidsfolket en egen organisation. Lagstiftningen är såpass specifik kring de frågorna som berör stugägarna och deras tomter, säger Heikkurinen.

– Vi fungerar på nationell basis som en intresseorganisation och vi har goda kontakter både inom förvaltningen och med beslutsfattarna.

Byggboomen har avtagit

Det finns lite över en halv miljon sommarstugor i landet, men Heikkurinen säger att antalet landställen i praktiken rör sig kring 600 000 då man räknar med alla tidigare småbruk och gårdar som numera används främst som fritidshus.

När det gäller nyproduktion kan 1980- och 1990-talet beskrivas som stugornas guldålder. Ännu för 20 år sedan byggdes det kring 8 000 nya sommarstugor per år, medan nyproduktionen nu är under hälften av det antalet.

– Uppskattningsvis 4 000 bygglov för nya fritidshus beviljas per år.

Enligt Stugbarometern har fritidsboendet blivit allt populärare. Cirka 60 000 finländare distansarbetar på stugan och från över 100 000 stugor pendlar man ibland till arbetet.