Frisk luft med halm och lera i väggarna

Väggar på några dagar. Köksbyggnaden som reser sig bredvid Mikaelskolans ladugård byggs av element. Dessa består av träramar med hårt pressad halm som isolering. Fasaden bekläs med träpanel.Bild: Lina Enlund

Mikaelskolan får ett nytt kök – i huset ingår bland annat sju ton lera, 187 kvadratmeter vägg av halm och ett zinktak.

I ett mäktigt tält av vit presenning reser sig Mikaelskolans nya kök. Inne i tältet surrar det av aktivitet. Byggare monterar huselement efter huselement. Man drar, lyfter, borrar och slår i trätappar.

Ute duggar regnet, men under presenningen är det torrt. Halmen i elementen knastrar vid beröring. Om ett par veckor kommer den inte att synas, för då ska en del av innerväggarna ha fått ett lager lerrappning.

Valde mellan halm och cellulosa

Arkitekt Kati Juola-Alanen berättar att beställaren, Steinerpedagogikens vänner i Västnyland (SPV), ville ha ett ekologiskt hus.

Så man tog anbud dels på hus av trä och halm, dels på hus av trä och cellulosaisolering. Valet föll på företaget The natural building company som denna vecka monterar husväggarna och sedan fortsätter med takstolar och tak.

Varje element är cirka 40 cm tjockt. Det har en ram av trä och är fyllt med pressad halm. Juola-Alanen säger att elementen har flera fördelar. Dels blir det kostnadseffektivt att snabbt pussla ihop ett hus av element, dels löper samarbetet med myndigheter smidigare när byggmaterialet är CE-märkt. CE-märkning betyder att tillverkaren följt rådande EU-direktiv. De element som reses bredvid Mikaelskolans ladugård är tillverkade i Litauen.

Motverkar dålig luft

När skolorna startade gick Finlands svenska lärarförbund ut med information om att var tredje skola har problem med inomhusluften och att var femte lärare varit sjukskriven på grund av det här i fjol. Detta enligt OAJ:s arbetslivsbarometer 2015. Inte bara skolor, utan också andra offentliga byggnader har ofta fuktskador med påföljande mögelproblem.

Juola-Alanen säger att naturmaterialen halm, trä och lera är ett sätt att eliminera fuktproblem. Både halm och lera tar upp och avger fukt. Halmen är helt obehandlad och tätt packad så den varken avger giftiga ämnen eller är lättantändlig.

Dessutom kommer den att ha ett skyddande lager lera.

En del av leran kommer små barnhänder att smeta på, eleverna i Mikaelskolan får nämligen delta i rappandet. Största delen av jobbet kommer i alla fall att skötas av byggarbetare.

Lera från Estland

Det är inga små mängder lera som ska upp på väggarna. Paul Lynch från The natural building company berättar att det är fråga om sju ton lera. Den kommer från andra sidan Finska viken, närmare bestämt Estland.

Finland lider inte direkt av brist på lera, men Lynch förklarar att Estland har en lång och obruten tradition av att bygga med halm och lera, vilket Finland inte har. Företaget som säljer leran erbjuder en produkt som ska blandas med vatten och sedan är klar att användas.

Halm och lera börjar så småningom tas till heders också här.

Juola-Alanen har också tidigare ritat halmhus, ett står i Fagervik i Ingå. The natural building company har ett halmbygge på gång i Karislojo och har nyligen rappat ett klassrum i Hagaparkens skola i Hangö. Orsaken är att skolan har problem med dålig inomhusluft (se annan artikel på vår webb). Dessutom är man med och bygger väggar med lerrappning i en ny bar som ska sälja ekovin i Helsingfors.

Filip Graeffe, styrelseordförande för SPV, räknar med att Mikaelskolans köksbyggnad är inflyttningsklar till jullovet.

Fakta

Ett skilt kök

Mikaelskolan i Ekenäs bygger ett nytt kök. Det gamla är för trångt.

Byggnaden blir cirka 140 m2 stor.

Där kan tillredas mat för 200–220 elever.

Väggarna är av element med träram och pressad vetehalm som isolering.

De är tillverkade i Litauen.

Det går åt cirka 7 ton lera till att rappa en del av ytorna i huset.

Leran kommer från Estland.

Taket är av zink, av samma slag som museet Kiasma i Helsingfors.