Första guldet var speciellt

Första guldlaget. BK:s mästarlag från 1968 finns förevigat i BK:s historik. I dag är det 50 år sedan BK med Jan-Gösta Westerlund i laget tog sitt första guld.Bild: Thomas Sundström

BK-46 må ha vunnit tjugo finländska mästerskap i herrhandboll, men det första var speciellt. I dag är det är det exakt femtio år sedan det skedde.

Det var den 13 mars 1968 det hände. BK vann över HIFK med 27–23 i Idrottshuset i Helsingfors och säkrade därmed sitt första finländska mästerskap.

– Inte vet jag om det var en så stor överraskning i själva verket. Vi hade ett ganska bra lag, säger Jan-Gösta Westerlund som då, som 23-åring, var med i laget och som med tiden skulle bli BK:s starke man i decennier.

Men samtidigt är det en sak som sticker ut. Guldet hemförde BK utan att ha en egen hemmahall att spela i. Det var man i och för sig vana vid eftersom man saknade en hemmahall i många år.

– Så vi spelade alla matcher på motståndarens hemmaplan. Nästan alla lag kom ju från Helsingfors, så det blev många matcher i både Idrottshuset och i Brunakärr, säger Westerlund.

Avgörande målvakt

BK-46 vann 15 matcher av 18 och tog hem guldet med 30 poäng – två poäng före regerande mästaren UK-51. Arsenal och HIFK hade sedan båda 24 poäng.

– Det var en jämn serie och hade vi förlorat mot HIFK hade det blivit omspel mot UK-51 om mästerskapet, säger Westerlund nu 50 år senare.

Jan-Gösta Westerlund var nu tillsammans med en annan BK-ikon, Folke Söderberg tongivande i laget. Men där fanns spelare också Juhani Kaivola, Tuomo Haavisto och mångsidiga idrottsbegåvningen Yrjö Pärnänen.

– Jag vågar ändå påstå att den mest avgörande faktorn var Pentti Virta i målet. En sådan målvakt har vi nog aldrig haft i Karis vare sig förr eller senare. Han hade haft en paus, men vi hade lockat honom med igen. När han kom med visste vi att vi hade ännu bättre chanser, säger Westerlund om BK-laget som sedan förr fått ett brons i dylika sammanhang.

Tuffa förhållanden

Någon verklig storhetstid uppstod inte tack vare guldet, utan den infann sig sedan tio år senare efter guld nummer två 1979. Däremellan hann BK lägga ned sin handbollsverksamhet och återuppväcka den, samt framför allt få en egen hemmaplan då kupolhallen blev klar 1976.

– Efter det första guldet spelade vi våra hemmamatcher i Lojo, Salo och Dragsvik, men när kupolhallen blev klar fick vi ju helt andra förutsättningar. Också på juniorsidan fick vi det då betydligt bättre, säger Westerlund om BK som sedan under decennier dominerade finländsk handboll totalt.

Jan-Gösta Westerlund var tränare för guldlaget 1979 och lotsade laget under storhetstiden. Med Jan Rönnberg och Mikael Källman som fixstjärnor hade BK då ett lag av hög internationell klass.

– Det var ett väldig bra lag och vi spelade ju mycket i Sverige. Det gav resultat, säger Westerlund.

Jubileum

Sitt senaste guld tog BK 2006 med just Mikael Källman som tränare. Det var alltså det tjugonde i ordningen, men i dag är det första guldet från 1968 som är i fokus.

– Det är klart att vi hade ett starkare gäng på till exempel 1980-talet, men det var ett bra lag och det året räckte det till för guld, säger Westerlund.

Och i kväll uppmärksammades laget i samband med BK:s hemmamatch mot Cocks. Guldlaget från 1968 är inbjudet och ett halvt dussin spelare år på väg.

– Vissa av spelarna finns ju inte mera, men det är roligt att det uppmärksammas. Jag hade själv inte en tanke på att det skulle var femtio år redan, säger Jan-Gösta Westerlund.

BK-46 1967-68

Guldlaget: Pentti Virta, Bo Lundell, Juhani Kaivola, Olof Berg, Ingmar Ekström, Benny Åkerblom, Jan-Gösta Westerlund, Folke Söderberg, Kurt Rönnblad, Paul-Erik Forsman, Per-Erik Lundell, Yrjö Pärnänen, Tuomo Haavisto och Risto Berglund. Lagledare Karl-Gustaf From.