Forskare vill avslöja algernas hemligheter

Inblick. Ville Wahteristo är miljövårdschef och bidrar med miljömyndighetens synvinkel till projektet Havsmanualen 2. Bild: Sarah Grönstrand

Övergödningen utanför Hangö och Raseborg ska redas ut i detalj. Vattenkvaliteten kartläggs så att man senare kan vidta effektiva åtgärder för att förbättra den.

Det finns grova bedömningar för vattenkvaliteten utanför Hangö, men det hjälper inte så mycket om man vill göra något konkret för att förbättra vattenkvaliteten.

I och med vattenvårdsprojektet Havsmanualen 2 kartläggs vattenkvaliteten utanför Raseborg och Hangö i detalj.

Söker problemområden

Avsikten med projektet är att för det första identifiera var problemen finns.

Det görs bland annat med hjälp av ett flyttbart automatiskt provtagningssystem ombord på en båt som analyserar miljöomständigheterna.

Men eftersom miljön är naturligt varierande i de grunda kustvattnen måste forskarna ta det i beaktande. Dessutom påverkar väder och vind mätresultaten.

– Vi kommer också att ta traditionella vattenprover och tillbringa en hel del tid i labbet, säger forskaren Matias Scheinin som är projektledare.

Identifierar källan till utsläppen

För det andra vill man försöka identifiera varifrån utsläppen kommer.

– Tanken är att bekämpa så kallad diffus belastning, säger Scheinin.

Diffus belastning är utsläpp man inte riktigt vet varifrån de kommer. Det kan till exempel vara frågan om små diken.

– Det är det största problemet som hämmar återhämtningen i Östersjön.

Så kallad punktbelastning är enklare att åtgärda eftersom man vet varifrån utsläppen kommer. Det kan handla om utsläpp från reningsverk, fabriker eller industrier.

Vill ge verktyg för miljöarbete

För det tredje vill forskarna kunna ge myndigheterna verktyg för att kunna prioritera var det lönar sig att exempelvis bygga våtmarker för att minska övergödningen.

Havsmanualen 2

Vattnen vid den finska kusten och hela Östersjön belastas av näringsutsläpp från land.

En stor del av utsläppen härstammar inte från åar och likande källor som är lätta att identifiera, utan från hela kusten.

Kustvattnen har varierande miljöer. Salthalten, temperaturen, inverkan av vågor och vind kan ändra drastiskt inom små områden.

Havsmanualen 2 strävar att beakta miljövariationerna vid kusten och producera noggrann information om näringsbelastningsnivån och -källorna.

Den nya informationen kopplas sedan ihop med uppgifterna från Havsmanualen 1.

 

– Tanken är att vi ska utveckla ett kostnadseffektivt system för att bedöma hur vattnet mår, säger Scheinin.

Här kommer forskarna att utnyttja information från Havsmanualen som gjordes i Raseborg. Där är vattenväxterna och algerna kartlagda.

Forskarna kan se vilka arter som lever i en viss typ av vatten, hurdana egenskaper de har och i hur stora mängder de förekommer. Forskarna hoppas kunna ta fram verktyg för att bedöma hur näringsrik miljön i andra vatten är utifrån vilken typ av alger som växer i vattnet.

– Vi vill kunna erbjuda en tolkningsnyckel. Om man kan tolka vattenväxtligheten på detta vis kan miljöns tillstånd vid norra Östersjöns kust i fortsättningen bestämmas och följas upp på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Det skulle ske genom enkla karteringar av vattenväxter och några grundläggande variabler som beskriver deras livsmiljö, säger Scheinin.

Hangö förvaltar projektet

Havsmanualen 2 förvaltas av miljövårdavdelningen. Hangös miljövårdschef Ville Wahteristo jobbar också med projektet. Han för med sig miljömyndighetens synvinkel, vilket är viktigt när målet med projektet är konkreta åtgärder för att hjälpa Östersjön.

Kvalitet på kartan. Vattnenkvaliteten utanför Hangö och Raseborg kartläggs i Havsmanualen två. Bild: Sarah Grönstrand

 

– Projektet ger oss verktyg för att rikta de begränsade medlen för miljöåtgärder till rätt objekt, säger Wahteristo.

Däremot finansierar inte Hangö projektet, utan projektet får all finansiering från bergsrådinnan Sofie von Julins stiftelse med ett bidrag på 200 000 euro.

Mer läsning