Företagarna oroar sig för framtiden – majoriteten tror att lönerna är på väg neråt

Företagsledarna önskar sig lägre skatter och friare arbetsvillkor. Konkurrensen är tuff inom de flesta branscherna. Det framgår av en enkät som Näringslivets delegation (Eva) har låtit göra. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Cirka 40 procent av finländska företagschefer uppskattar att ett typiskt företag om tre år kommer att sysselsätta färre personer än i dag. Det framgår av en enkät som Näringslivets delegation publicerade på måndagen.

Näringslivets delegation, Eva, jämför Finland med en kroniskt sjuk patient som hela tiden behöver behandling. Den finländska konkurrenskraften lider av stela löner och en hård beskattning.

– Jag hoppas verkligen att patienten inte dör inom de närmaste åren, utan att vi hittar en behandlingsmetod som fungerar, säger Emilia Kullas, chef för Näringslivets delegation.

I december 2018 fick drygt 1 200 företagsledare svara på en enkät om hur de upplever konkurrenskraften i Finland. Nästan 70 procent av företagsledarna tror att de finländska företagens förmåga att betala ut löner kommer att försämras under de kommande åren.

I december såg den finländska ekonomin dessutom ljusare ut än i dag. Efter det har både Finlands Bank och Finansministeriet skruvat ner sina förväntningar på den ekonomiska tillväxten i Finland. Den här enkätens resultat mäter däremot större strukturer och borde enligt rapportens skribenter fortfarande vara aktuella.

– Det mest akuta problemet har att göra med förhandlingar om arbetsvillkoren. Den stela arbetsmarknaden är ett tydligt hinder för tillväxt och en stor flaskhals för sysselsättningen.

Ett sätt för att förbättra situationen är enligt Ilkka Haavisto, forskningschef vid Näringslivets delegation, att ge företagen möjlighet att avtala om arbetsvillkoren lokalt.

– Företagsledarna vill kunna ingå lokala avtal om arbetstid och löner. Det finns många företagsledare som tycker det är föråldrat med enbart kollektiva löneavtal. De skulle i stället vilja kompensera de mest produktiva arbetstagarna, säger Haavisto.

Också Företagarna i Finland och Centralhandelskammaren har föreslagit lokala avtal som en metod att öka sysselsättningen och förbättra konkurrenskraften. Men fackförbunden är emot idén eftersom de är rädda för att en del företag skulle utnyttja systemet och betala alltför låga löner.

I Österbotten spirar optimismen

Det är andra gången som Näringslivets delegation gör den här enkäten. Förra undersökningen gjordes 2013. Den största förändringen som har skett under de här fem åren är att företagen har fått allt svårare att hitta kompetent arbetskraft.

Enligt Emilia Kullas finns det ändå ljusningar i den annars rätt dystra rapporten.

– Det finländska samhället är en stark grund som företagsledarna kan bygga sin verksamhet på. En politisk åtgärd som cheferna efterlyser är att förbättra yrkesutbildningen. Det verkar den nya regeringen åtminstone delvis vilja ta tag i.

Emilia Kullas, chef för Näringslivets delegation (Eva), säger att det finns flera hinder som gör att finländska företag har svårt att växa: bland annat höga skatter och arbetsmarknadspolitik. Bild: Sören Jonsson/SPT

Näringslivets delegation analyserade också svaren enligt landskap. 2013 var det i princip enbart de nyländska företagen som hade en positiv syn på konkurrenskraften. Nu har attityderna jämnats ut, och den region som sticker ut som en positiv fläck på kartan är Österbotten.

– Man märker att det finns en stark företagskultur i Österbotten. Där finns starka globala exportföretag och där finns en optimistisk mentalitet, säger Emilia Kullas.

Hon säger att det märks på människorna. Hennes gudson blev just färdig student i Vasa och han kan välja och vraka bland sommarjobben. Det gör enligt henne att framtidstron växer sig stark och syns bland företagsledningen.

Fakta

Så gjordes undersökningen

I december 2018 frågade Näringslivets delegation toppchefer i finländska företag med minst tio anställda vad de anser om företagsklimatet i Finland.

Enkäten bestod av 21 ämnesområden, där företagsledningen besvara både nuläget och hur de ser på läget i en nära framtid.

Företagsledarna skulle ta ställning till hur Finland står sig i jämförelse med konkurrerande länder. Till exempel när det gällde det finländska skolsystemet skulle de som svarade utvärdera om det finländska systemet är bättre eller sämre än andra konkurrerande länders system.

Drygt 10 000 företag kontaktades, varav drygt 1 200 svarade på frågorna.

75 procent av de som svarade på enkäten är vd i bolaget, 13 procent har någon annan ledande position och 12 procent är styrelsemedlemmar.

35 procent av de tillfrågade bolagen har också verksamhet utomlands.

Mer läsning