Föreningarna blir allt fler

På flera håll fungerar föreningshusen som en ryggrad i samhället, säger Christoffer Isaksson som är verksamhetsledare för Nylands svenska ungdomsförbund.

Det händer att man förknippar ungdomsföreningar i Nyland med en grupp äldre personer som håller i gång ett stort hus och som ordnar dans en gång per år.

Beskrivningen passar säkert in på en del av föreningarna, men helheten är väldigt mångsidigare än så. En sida av verkligheten är att föreningarna blir fler.

– När jag började jobba på Nylands svenska ungdomsförbund år 2011 hade vi 112 medlemsföreningar totalt. I dag har vi sammanlagt 123 föreningar och närmare 18 000 föreningsmedlemmar, säger Christoffer Isaksson som är förbundets verksamhetsledare.

– Några föreningar har försvunnit, men fler har kommit till eller återuppväckts.

Isaksson konstaterar att föreningarna erbjuder ett socialt sammanhang och berikande verksamhet – saker som människan behöver för att ha en meningsfull tillvaro – och han berättar att de nystartade föreningarna finns ganska jämnt fördelade över hela landskapet.

Alla behövs

Isaksson säger att alla åldersgrupper är välkomna i ungdomsföreningarna. Ett upplägg kan vara att de yngre håller i trådarna för den direkta verksamheten, medan de äldre kanske vill koncentrera sig på underhållet av huset.

Å andra sidan behöver man inte höra till ungdomen för att arrangera ungdomsverksamhet, konstaterar Isaksson. Det handlar närmast om initiativ och engagemang och om att hitta en rimlig balans i vem som gör vad.

– Har du till exempel teaterverksamhet i din förening så går det nog mycket tid åt till den biten, även om du inte själv medverkar. Alla kan inte göra allt själv.

Husen värdefulla

Föreningshusen fungerar ofta som viktiga samlingsställen i byn, säger Isaksson.

– Det finns föreningar som är byggda kring sitt föreningshus och deras nuvarande huvudsakliga uppgift är att förvalta huset. Man kan också se det som en placering för framtiden och en möjlighet för nya eldsjälar att starta ny verksamhet. 

Samtidigt poängterar Isaksson att många av de nygrundade föreningarna inte är förknippade med vare sig ett visst geografiskt område eller specifikt föreningshus.

Svenska är arbetsspråket

Christoffer Isaksson känner till en ungdomsförening i Nyland som förfinskats, en förändring som berodde på att byns svenskspråkiga flyttade bort medan de inflyttade finskspråkiga i sin tur ville rädda samlingshuset.

När det gäller språken ser han föreningarna som en spegel mot samhället.

– Där vi lever blandat kommer vi också att vara blandade, men jag upplever nog att man respekterar föreningens gamla stadgar om att arbetsspråket i Nylands svenska ungdomsföreningar är svenska.