Förändringar i klimatet påverkar hoppkräftan

Djurplankton kan påverkas negativt av klimatförändringen. Det säger Anna-Karin Almén, som forskar inom marinbiologi.

Vattnet har blivit varmare i Finska viken och samtidigt har både salthalten och pH-värdet sjunkit. Hoppkräftorna, som utgör ett viktigt element i näringskedjan, gillar inte förändringen.

Det berättar Anna-Karin Almén, som undersökt två arter av dessa små djurplankton och som lägger fram sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi i dag.

Koldioxidhalten ökar snabbt i atmosfären vilket har lett till ett varmare klimat. Haven i sin tur tar upp stora delar av både värmen och koldioxiden. När koldioxiden reagerar med vattnet sjunker pH-värdet och samtidigt minskar mängden karbonatjoner.

Processen kallas havsförsurning och den framskrider snabbt i Östersjön.

Detsamma gäller globalt. Havsförsurningen framskrider 100 gånger snabbare än under tiotals miljoner år, berättar Almén.

Långtidsdata

I sin avhandling visar hon att vattnet i Finska viken blivit ungefär två grader varmare under de senaste 36 vintrarna.

– Det är ganska mycket.

Uppgifterna om förändringarna bygger på långtidsdata från Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet.

Planktonen blev mindre

Det är arterna Acartia sp. och Eurytemora affinis – de vanligaste hoppkräftorna i våra vatten – som Anna-Karin Almén undersökt närmare.

Forskningen visade att vuxna individer av arten Acartia hade mindre kroppsstorlek ju högre koldioxidhalten i vattnet var. Det är oroväckande, konstaterar Almén och förklarar att kroppsstorleken också påverkas av temperaturen.

– I kallare vatten är hoppkräftorna större och i varmare vatten är de mindre.

Kan kompensera – i viss grad

Honorna kan i viss grad påverka avkommans tålighet efter omgivningen, men resultaten visar att äggen kläcktes sämre och avkomman utvecklades långsammare i vatten med höga koldioxidhalter.

Ett experiment som motsvarar läget i havet år 2100 visade att honornas förmåga att påverka avkommans tålighet inte kompenserar för de negativa följderna av havsförsurningen.

När det gäller arten Eurytemora affinis konstaterade Almén att försurningen inte påverkade produktionen av avkomma. Däremot påverkades produktionen av såväl mängden föda som födans kvalitet, två faktorer som Almén också titta på.

Viktig föda för fisk

Hoppkräftorna är själva en oersättlig del av näringskedjan i haven, eftersom de äter växtplankton och i sin tur utgör viktig mat för småfisk.

– De är huvudföda för fiskyngel, säger Almén och berättar att man redan på 1990-talet konstaterade att fiskbeståndet påverkades av förändringar i planktonbestånden, som i sin tur hade påverkats av förändringar i klimatet.

Anna-Karin Almén poängterar att det är många olika processer som bidrar till tillståndet i havet. Koldioxidhalten och pH-värdet påverkas till exempel även av näringstillskottet.

I Östersjön är avrinningen stor och väldiga områden av bottnen är syrefria.

Därtill berörs organismerna av bland annat föroreningar.

Det positiva är att de olika bidragande processerna kan påverkas, säger Almén men samtidigt understryker hon att det inte finns någon snabb lösning för att stoppa klimatförändringen och havsförsurningen.

– Det enda som fungerar på sikt är att drastiskt minska på koldioxidutsläppen.

Disputerar

Anna-Karin Almén bor i Ekenäs och forskar inom marinbiologi vid Åbo Akademi. Jonna Engström-Öst och Andreas Brutemark har varit hennes handledare. Engström-Öst leder en forskargrupp vid Novia. Sina prover har Almén samlat in på Storfjärden utanför Tvärminne.

Alméns avhandling "Copepods in av changing sea: Ocean acidification, long-term changes and short-term variability" granskas i Åbo den 19 maj.

Hoppkräftorna är millimeterstora djurplankton. Det finns totalt cirka 11 500 arter av dem i världen.