För de följande 100 åren

Bild: Tor Wennström

För många är Finlands självständighet en självklarhet i dag. 100 år är en lång tid för en demokrati, som vi ska värna om men inte låta stagnera.

– Visst var det värt att slåss för, säger krigsveteranen Tor Holmberg i en intervju i dagens tidning.

Han är en av de 270 krigsveteraner som ännu finns kvar i livet i Västnyland. Krigsveteranerna är en krympande skara och deras berättelser är värda att dokumentera för kommande generationer.

Många tar självständigheten som en självklarhet i dag. För att förstå samtiden och blicka in i framtiden måste man känna till sin historia.

En del kritiska röster har höjts om det behövdes en tredje filmatisering av Okänd soldat. Svaret är ja. På lokalt plan hade vi dessutom förmånen att få uppleva en kulturgärning utan like då Okänd soldat sattes upp i Harparskog i autentisk miljö. Krigshistoriska föreningens satsning på Frontmuseet – ett historiskt museum med modern teknik – är likaså lovvärd för att dagens barn, som kanske aldrig hört en krigsveteran berätta om kriget, ska förstå att självständigheten inte tillkommit och bestått i 100 år genom kabinettsarbete.

Finlands 100-årsjubileum har uppmärksammats på många olika sätt under året. Festligheterna kulminerar den här veckan med presidentens självständighetsfest, som antagligen kommer att slå tittarrekord.

Statsminister Juha Sipilä har valt att fokusera på framtiden då han bjudit in fjärdeklassare från alla kommuner till en fest i dag.

I går, då det hade gått 100 år sedan självständighetsdeklarationen fick han ta del av en ny självständighetsförklaring skriven av ungdomar.

I den har de tagit fasta på det kulturella, jämlika och flerspråkiga Finland. Ungdomarna lyfter fram att Finland ska vara öppet för nya kulturer och nya språk, dock så att vi ska värna om våra två nationalspråk.

De unga skriver också om vikten av att ha vänner både i Norden och globalt. Till sist tar de även fasta på utbildning och hållbar utveckling. Det nya hållbara Finland med sikte på 200-årsjubileet år 2117 ska byggas tillsammans.

Precis som Finland 100 år är ett resultat av ett gemensamt bygge för nationens bästa är det så vi ska fortsätta.

Finland i dag ser inte lika ut som för 100 år sedan, och Finland om 100 år ser inte lika ut som i dag.

Det som gör en nation till en nation är dess invånare. Invånarna får vara med och bestämma hur landet ska styras via det politiska system vi har. Det är så det är i en demokrati. I en kommun är det fullmäktige, som invånarna väljer vart fjärde år, som har den högsta beslutande makten. På nationell nivå är det den folkvalda riksdagen som beslutar. Men det pågår en ständig om än långsam demokratiutveckling.

För fem år sedan blev det möjligt för finländare att lämna in medborgarinitiativ, som måste behandlas i riksdagen om de får 50 000 namnunderskrifter under ett halvt år. På kommunal nivå finns det invånarinitiativ, där två procent av invånarna kan kräva att en fråga tas upp till behandling. Ett exempel på det var skolfrågan i Raseborg.

Kännetecknande för de här formerna av demokrati är att de inte går via partierna, som hittills, utan direkt från folket till beslutsfattarna.

En gång i tiden var det folket som försvarade vårt land, nu går utvecklingen mot att folket allt mer styr själv. Det här ska inte blandas med att ta makten i egna händer utan man följer de lagar och förordningar som finns i republiken Finland. Det gagnar en sund utveckling till ett jämlikt samhälle.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland