Folket vill

Det man kan klanka Sipiläs regering för är att politiken varit knyckig och ryckig.

Den senaste undersökningen (HS 24.10) visar att 32 procent av folket stöder Juha Sipiläs regering, 23 procent gillar oppositionens göranden. Vad 45 procent tycker vet jag inte. Regeringen är på uppåtgående, medan 23 procent för SDP, De gröna och VF är ett dåligt resultat. En regering tar alltid stryk då den tar tag i problem och fattar beslut. Sipiläs regering har gjort nedskärningar inom den offentliga sektorn samt minskat på stöd och bidrag. Det får folket att knorra, men tydligen har oppositionen inte varit trovärdig med sina förslag.

För två år sedan gillade folket Centerpartiet och Juha Sipilä, som 2015 gick till val med devisen "Suomi kuntoon" (Finland i skick). Jag uppskattade viljan att sätta Finland i skick och inte att bara låna och låna pengar. Vi måste stärka Finlands konkurrenskraft, få exporten att dra och jobba, jobba, tyckte jag. Enligt prognoserna är bnp 2019 på den nivå vi hade 2008 (198 040 miljoner euro, HS 24.10). Det ser således bättre ut; ekonomin växer och sysselsättningen förbättras, men den offentliga ekonomin är fortfarande knackig och ger underskott 2017 och 2018 (HBL 4.11).

Det finländska samhället karaktäriseras av kortsiktighet och brist på öppenhet, säger bergsrådet Matti Sundberg i HBL (21.10). "Så fort bnp-kurvan pekar uppåt efter en lång ökenvandring börjar man tala om att spä på de offentliga utgifterna och glömmer den strukturella skuldsättningen. Det är skrämmande hur kortsiktighet genomsyrar samhället, affärsmässigt och politiskt." Han fortsätter: "Framför allt saknar Finland ett öppnare ledarskap i politik och i näringsliv."

Det man kan klanka Sipiläs regering för är att politiken varit knyckig och ryckig. Det har varit full fart framåt, stopp och back i maskin. Regeringen skulle vinna på att lyssna på sakkunniga, motivera besluten och besluta. Nu ser det ut som om landskapsförvaltningen (Centerpartiet) och valfriheten inom hälsovården (Samlingspartiet) körs hårt framåt kosta vad det kosta vill. Och då ska det sparas 3 000 miljoner euro inom hälsovården! Jag tror att alla gillar valfriheten, men motivera och förklara hur den förverkligas.

Åboborna vill ha "tunnin juna" (entimmeståget) mellan Åbo och Helsingfors och kräver en ny järnväg mellan Salo och Esbo. Det är ett dyrt projekt, som beräknas kosta 1 500 miljoner euro. Den nya järnvägen sägs förkorta resetiden mellan Åbo och Helsingfors med 15 minuter. Varje minut kostar således 100 miljoner euro att bygga bort. Samlingspartiet har en hård kedja "på spåret": Petteri Orpo, Ilkka Kanerva Kari Häkämies (landskapsdirektör) och Minna Arve (stadsdirektör). Kan Västnylands blandkedja Thomas Blomqvist, Maarit Feldt-Ranta, Jarl Boström och Ragnar Lundqvist (Raseborgs stadsdirektör) visa att det lönar sig att satsa på kustbanan?

Dessutom – Karisborna vill ha Karis stads vapen tillbaka på stadshusets tak i Karis. Helt ok, för det hör ihop med arkitekt Hilding Ekelunds skapelse. Dessutom sade någon Karisbo, att stadshuset "ser lite naket ut utan vapnet". Rätt talat!

Kaj Lindholm tidigare stadsdirektör