Flyktingbarn måste byta skola när Mjölbolsta stängs

För invandrarbarn kan det ta längre att bygga upp ett förtroende till personerna i den nya skolan, främst på grund av språket, säger Antti Jyrkkänen som är rektor i Kiilan koulu. Bild: Arkiv

Flyktingförläggningen i Mjölbolsta ska stängas i slutet av april vilket betyder att invånarna måste flytta till andra förläggningar. Det drabbar flera av de barn som gått i Kiilan koulu, vissa ända sedan hösten 2015.

– Det uppdrag som vi har fått av Migrationsverket tar slut vid utgången av april. Till dess måste invånarna vara utflyttade, säger Röda Korsets Evelyn Soer som är biträdande chef på förläggningen i Mjölbolsta.

För tillfället bor knappt 200 invandrare i Mjölbolsta – allt från små barn till gamlingar.

Av dem är en del sådana som beviljats uppehållstillstånd och nu väntar på kommunplats. En del har fått ett negativt asylbeslut som de överklagat, andra har fått två.

Men det finns också sådana vars mottagningstjänster upphör och som efter 30 dagar inte längre har rätt att bo på förläggningen. Än så länge handlar det om enstaka fall i Raseborg.

Hurdana är stämningarna på förläggningen?

– Människorna funderar mycket på framtiden. Många har haft mycket att göra på dagarna i Raseborg, har trivts bra här och skulle gärna stanna. Också personalen på förläggningen har varit tillsammans i snart ett och ett halvt år. Nu splittras vårt team. Det är en stor förändring för oss alla, säger Soer.

Flytt kan vara svår

I Kiilan koulu berörs i dag 15 barn spridda över alla årskurser av Mjölbolstas stängning. Några barn har redan flyttat.

– Flyttrörelsen har varit konstant under det dryga år som vi haft förberedande undervisning. Av 60 elever har vissa bara varit en dag hos oss och bara någon enstaka från början tills nu, säger rektor Antti Jyrkkänen.

Han tror att sportlovet kommer att vara en avgörande tidpunkt för flera av de berörda barnen och att många sannolikt kommer att flytta under mars månad.

– Vi vet varken exakt vem som kommer att flytta eller vart. De vet inte ens själva. Ovissheten är inte bra för barnen.

Jyrkkänen säger att barnen i den förberedande undervisningen har älskat att gå i skola och haft stor motivation att lära sig.

– Det är otroligt att se hur fort de tar till sig vårt lilla nordiska och ganska svåra språk.

Varje elev har en individuell inlärningsplan som innehåller ett utlåtande om vilka kunskaper eleven besitter. Dessa dokument ska vara till hjälp när barnet byter skola.

Jyrkkänen har varit lärare i 35 år och säger att vissa barn lider massor av att byta skola, andra inte alls.

– Men för invandrarbarn tar det längre att bygga upp ett förtroende till personerna i den nya skolan, främst på grund av språket. Bara att vara borta från skolan över jullovet kan innebära ett enormt bakslag för dessa barn i och med att de bara umgåtts med sin familj och talat sitt eget språk. Samma fenomen sker om de byter skola, det blir ett slags första chock. Speciellt om eleven har svårigheter på något område kan just den biten lida enormt.

"Mycket hinner hända"

– Till de asylsökandes liv hör tyvärr en viss osäkerhet. Alla får inte stanna i Finland, även fast de har börjat integrera sig här, skriver informatör Kaisa Härkisaari på Migrationsverket.

Man kommer att se mer noggrant på situationen för invånarna i Mjölbolsta först närmare april.

– Fram till dess hinner det hända mycket, till exempel att en del får ett besked på sin ansökan och flyttar bort.

Härkisaari säger att man i samband med nedläggningar i mån av möjlighet försöker beakta de asylsökandes situation.

– Till exempel när förläggningen i Korsnäs stängdes så fick 50 personer vara skrivna på Kristinestads förläggning och stanna i Korsnäs till slutet av läsåret så att de kunde slutföra sina språkstudier. Men specialarrangemang är inte alltid möjliga.

Asylsökande kan också söka sig till privat inkvartering om det finns ett ställe och inga hinder för det.

– För tillfället är cirka 3 800 asylsökande i privat inkvartering hos vänner, släktingar eller frivilliga. När klienter flyttas brukar man också beakta barnens skolgång och planera flytten i god tid, säger Härkisaari.

Mer läsning