Flexibilitet krävs när arbetet förändras

Statiskt ger vika för rörligt, reglerat för individuellt i framtidens arbete. – Att förändras är sällan smärtfritt eller enkelt, säger Paavali Kukkonen som är expert på framtidens arbete.

Framtidsvisionerna är krassa: Lönejobben försvinner och alla förväntas bli företagare med stenhård förmåga att leda sig själva – vara själva motorn i stället för bara en kugg i maskineriet. Löneklyftorna växer och maskiner motar undan människan som i all sin bristfällighet behöver äta och sova ibland. Eller?

Mitt i osäkerheten är en sak säker: vi befinner oss i ett brytningsskede. Den pågående förändringen påverkar allt från internationell arbetsfördelning till företagsverksamhetens logik och sätt att jobba, säger Paavali Kukkonen som är expert i nytt arbete och hållbar utveckling vid Sitra.

– Arbetaren är också en kund, vars roll blir viktigare när utvecklingen framskrider, säger han.

En del av jobbet är också i fortsättningen statiskt, rutinartat, noga reglerat och utfört i ett fast arbetsförhållande, säger Kukkonen. Men samtidigt växer andelen jobb som är rörliga, flexibla, individuella och kreativa till sin karaktär. Och det kan vara en bra sak för vårt välbefinnande, menar arbetsexperten.

För att dra nytta av det nya flexibla och individuella krävs dock vissa kunskaper: den som är social och har lätt för att anpassa sig klarar sig bäst i den här sortens arbetsformer. Människans kompetenser fortsätter att utvecklas under hela arbetslivet.

Men visst finns lönearbetet kvar. Helhetsbilden förvrängs enligt Kukkonen av att vi har så lätt att föreställa oss vilka jobb som försvinner, men så svårt att tänka oss hur de nya möjligheterna som kommer i stället ser ut.

Nya villkor

Rapporten "Työ 2040" ger nya synpunkter på framtidens jobb och alternativa visioner i synen på arbete. Rapporten är gjord av bland annat Demos Helsinki, Skatteverket, Sitra och Tieto, och målar upp en bild som präglas mer av möjlighet än av osäkerhet.

Behovet av kunnande minskar på vissa områden medan det ökar på andra. Det är enligt rapporten också möjligt att fokus i sysselsättningen förskjuts från produktion av saker till mer immateriella värden och intellektuellt utbyte.

Enligt en framtidsrapport för Arbets- och näringsministeriet gör vi vårt jobb på andra tider, under andra villkor och på andra sätt än nu. Allt präglas av en individualism som delvis har att göra med informationsteknikens utveckling. Företagarens verklighet är ett bra exempel på det här.

Också Paavali Kukkonen vid Sitra pekar på teknikens utveckling som den drivande faktorn. Teknologin tar man ändå inte till sig som sådan, säger han, utan på sätt som anses accepterade i samhället. Bäst klarar sig de som tar tag i nya möjligheter i stället för att trycka på bromsen.

Kukkonen menar att många aktörer nu måste fråga sig hur de ska göra en utveckling möjlig.

– Att förändras kräver ofta att man förnyar strukturer och sina egna handlingsmönster. Det är sällan smärtfritt eller enkelt.

Ständig förändring

Också systemet måste förändras när arbetet gör det. Många tjänster måste ännu anpassas bättre till människors och familjers föränderliga livsrytm, säger Kukkonen.

Det sociala skyddsnätet borde fungera oberoende av om personen är löntagare, företagare, båda två samtidigt eller till exempel studerande.

– Så ser verkligheten ut allt oftare vill man det eller inte. Här måste systemet stöda aktivitet, säger Kukkonen som hoppas att en förnyelse av strukturerna blir en av de stora frågorna under nästa mandatperiod.