Fiskvägarna är en het fråga

Debatten kring de planerade fisktrapporna i Svartån (VN 4.4) går vidare. I onsdags möttes Freshabit-gruppen och projektchef Juha-Pekka Vähä från Västra Nylands vatten och miljö konstaterar att fiskarnas nedvandring är en het fråga.

Ordförande för styrgruppen för projektet Svartåns fisktrappor, Raseborgs stads ansvariga gatuchef Piia Nordström, avvisar den kritik som bland andra Henrik Kettunen från föreningen Vaelluskala riktade mot stadens avtal med kraftverksbolaget Koskienergia.

Raseborgs stads avtal med Koskienergia är inte alls så ofördelaktiga som det påstås, säger Nordström, exempelvis ingår Koskienergias marköverlåtelse helt gratis i avtalet.

– Koskienergia är också skyldig att betala ersättning till staden för elektriciteten som produceras ifall vi på deras begäran måste stänga fiskvägen.

Avtalen är kostnadsneutrala, säger Nordström. Staden måste å sin sida betala för förlusten som Koskienergia råkar ut för den tid bolaget inte kan producera elektricitet i Åminnefors eftersom bolaget inte är skyldigt att ge vatten just här. Men det är bra att det finns svart på vitt om också sådana här detaljer, säger hon.

– Vi har lyckats med någonting som många andra inte har lyckats med, att samarbeta med ett kraftverksbolag i en situation där vattenlagen inte i tillräcklig grad stöder den som lider av vattenkraftsproduktion. Kraftverksbolaget har nämligen också sina rättigheter enligt lagen. Bolaget äger vattnet och markbottnet runt kraftverken, säger Nordström.

Inga besvär

Hon säger att vattenloven för fiskvägar vid Billnäs och Åminnefors nyss vunnit laga kraft. Inga besvär inlämnades från statliga myndigheter såsom musei-, miljö- och fiskerimyndigheter. Inte heller lokala myndigheter, grannar eller några andra, till exempel Finlands naturskyddsförbund, lämnade in några besvär.

Styrelsen för Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund har dock haft betänkligheter kring de tekniska fiskvägarna – i likhet med Kettunen, Jukka Jormola från Finlands miljöcentral och den pensionerade specialforskaren Markku Kaukoranta (VN 4.4).

– Naturskyddsförbundets nyländska distrikt valde ändå att inte lämna in några besvär mot planerna eftersom fisktrapporna är bättre än inga fiskvägar alls, säger naturskyddsexperten Tapani Veistola vid Finlands naturskyddsförbunds nyländska distrikt.

I ett utlåtande kring projektet, daterat den 16 mars i år, säger Naturskyddsförbundet att det är viktigt att man för de tekniska fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors försäkrar sig om att fiskar inte hamnar i turbinerna under sin nedvandring. Men det finns lösningar:

– Exempelvis kan man använda ett tätt galler för att förhindra det, säger Veistola.

Vad gäller de två övre fiskvägarna vid dammarna vid Åkerfors och Svartå föreslår Naturskyddsförbundet att de projektansvariga går in för att anlägga naturenliga fiskvägar.

– Det är ytterst viktigt om man vid de två nedre kraftverken bygger tekniska fiskvägar. Det skulle också ge fler platser för lek, säger Veistola.

Det EU-finansierade Freshabit-projektet som satsar på uppfödning av flodpärlmusslor deltar också i byggandet av fiskvägar, bland annat i just Svartån. Den lokala Freshabit-gruppen möttes i onsdags och projektchefen Juha-Pekka Vähä vid Västra Nylands vatten- och miljö säger att man bland annat diskuterade den omdebatterade nedvandringen.

– Tidigare i veckan beviljade NTM-centralen tilläggspengar för utredningar kring nedvandringen. Det är bra att diskussionen förs och att det finns olika åsikter. Så får vi ärendet vidare.

I maj startar en utredning kring fiskarnas vandringsbeteende. Att nedvandringen nu hamnar i fokus är bra, det är helt nytt i Finland, säger Vähä.

Ingen enkel fråga

Esko Vuorinen, som driver konsultföretaget Silvestris i Karis som bland annat gör naturinventeringar och planerar restaureringar av bäckar och flöden, känner väl till Svartån och de planerade fiskvägarna.

Han säger att frågan om hurdana fiskvägar som är bäst inte är enkel.

– Utgångspunkten är att naturenliga omvägar i form av bäckar runt kraftverken är bäst. Det skulle skapa lekplatser för laxfiskarna och samtidigt livsmiljöer, habitat, för flodpärlmusslor, säger Vuorinen.

De tekniska fiskvägarna erbjuder inga lösningar för det, därför bör ordentliga habitat ställas i ordning i själva ån, säger han.