Fiskmjölsfabrik i Kasnäs gynnar fiskare och hav

I Kasnäs görs fiskmjöl av inhemsk strömming. Bild: Arkiv

I februari började företaget Salmonfarm i Kasnäs producera fiskmjöl av inhemsk strömming och vassbuk. Den nya avsättningskanalen kan gynna också västnyländska fiskare.

Det har länge varit tal om en fiskmjölsfabrik i Finland men främst med placering i Österbotten. När Salmonfarm i Kasnäs på Kimitoön presenterade sina planer var man på statligt håll väldigt intresserad av att stödja projektet.

– Vi bedömde de ekonomiska förutsättningarna och de samhälleliga konsekvenserna. Men det var ett privat företag som ville investera. Det fanns ingen styrning från vår sida, säger expert Timo Halonen på jord- och skogsbruksministeriet.

Salmonfarm investerade 7,5 miljoner euro i fiskmjölsfabriken. Budgeten var 6,5 miljoner euro av vilket det statliga investeringsstödet utgjorde 49 procent.

På ministeriet ser man fiskmjölsfabriken som en viktig investering. Vi har en väldigt stor strömmingsstam i Finland. År 2014 fångades 131 miljoner kilo strömming och 11,7 miljoner kilo vassbuk. Men av strömmingen säljs bara 4-5 miljoner kilo som matfisk i hemlandet. Resten har gått på export främst till Ryssland och Danmark. Därtill har en del av fångsterna köpts upp av pälsnäringen.

– På det här sättet kan vi förädla strömming hemma i Finland. Med den fisk som fångas avlägsnas näringsämnen som kväve och fosfor ur Östersjön och på fabriken kan man avlägsna dioxiner ur fisken. Av fiskmjölet kan man göra inhemskt fiskfoder, så kallat Östersjöfoder.

I dag kommer merparten av det foder som används i fiskodlingar från Danmark. Det är foder gjort på fisk som fångats i Atlanten. Alltså utgör fodret en extra näringsbelastning för våra vattendrag.

På grund av detta har miljömyndigheterna haft en njugg inställning till havsfiskodling. Kan man däremot göra fiskfoder av inhemsk råvara skapar man ett internt näringskretslopp i Östersjön utan externa tillskott. Det gör förutsättningarna för till exempel inhemsk forellodling betydligt bättre.

Fiskodlaren Leif Lindholm i Hangö välkomnar tankesättet. Med facit på hand kan han anses vara något av en pionjär på området. På 1980- och 1990-talet gjorde han eget foder av lokalt fångad strömming och vassbuk som han sedan använde i sina fiskodlingar. Trots det ansåg myndigheterna att Lindholms odling utgjorde en av de största belastarna av vattnen utanför Hangö udd. Lindholm söker fortfarande upprättelse i ärendet.

– Om jag har gjort fel vill jag att man bevisar det, säger han.

Jobb på land – men till havs?

Fiskmjölet som tillverkas i Kasnäs används som en ingrediens i fiskfoder. På Salmonfarm kommer man antagligen att köpa tillbaka en del av det egna fiskmjölet i form av fiskfoder för att använda i de egna fiskodlingarna.

Varför har det dröjt så långe att få en fiskmjölsfabrik till Finland?

– Bra fråga. Det beror på priset på strömmingen. En annan orsak är att den ryska marknaden drog mycket mer förut. Och en fiskmjölsfabrik kräver ganska mycket strömming för att vara lönsam, kanske 40 miljoner kilo per år.

Det återstår att se i vilken utsträckning fabriken skapar nya arbetstillfällen för yrkesfiskare, enligt Halonen är fisket koncentrerat till ett fåtal aktörer med större trålare.

– Men det möjliggör åtminstone en bättre marknad för finländsk strömming.

Vice vd Vilhelm Liljeqvist på Salmonfarm intygar detta.

– Det är betydande för yrkesfiskarna att det finns en helt ny avsättningskanal för den fisk de fångar.

Trots att avståndet från norra sidan Hangö udd till Kasnäs är kort och rutten inomskärs har västnyländska fiskare ännu inte börjat leverera fisk till fabriken. Liljeqvist säger att man nog har varit i kontakt med honom.

– Vi tar emot allt vi får. Men hittills kommer största delen från Bottenviken.

Utöver det kommer fiskmjölsfabriken att ge ett tiotal nya arbetstillfällen på Kimitoön, som också drabbats hårt av lågkonjunkturen.