Fiskarsförening vill aktivera framtidsdiskussion

Idékläckning. Efter föreläsningarna funderade man i grupp över olika sätt att ge skolan i Fiskars ökad synlighet. Bild:

I likhet med Bromarv, där det så kallade Bromarvbygget startade upp tidigare i år, funderar man i Fiskars på hur den egna byn kunde göras livskraftigare.

Skolans betydelse för brukets utveckling var i fokus under seminariet som föreningen Tako ordnade i torsdags. Seminariet var det första i en serie av tre där fortsättning följer i höst.

Tako äger sedan några år tillbaka skolbyggnaderna i Fiskars. Förutom att förvalta byggnaderna vill man också delta i samt aktivera diskussionen kring brukets framtid.

– Skolan och nya invånare hör ihop när det gäller brukets utveckling. Framtiden för skolan är beroende av inflyttning, säger föreningens ordförande Rauno Sairinen.

Tryggad till 2020

Skolnätet har utretts titt som tätt i Raseborg. Också nu pågår en utredning.

Fiskarin koulus framtid har kopplats ihop med Pohjan kirkonkylän koulus. Då skolnätet utreddes för ett år sedan var slutsatsen att en sammanslagning av de två skolorna inte lönar sig. Enligt undervisningschef Jukka Hautaviita kan man ändå troligtvis räkna med att samma frågeställning i något skede blir aktuell igen om inte elevantalet i Fiskars ökar. För tillfället har skolan i Fiskars drygt 50 elever medan Pohjan kirkonkylän koulus elevantal ligger närmare 80.

– Skolan i Fiskars är i varje fall tryggad fram till slutet av 2020 i och med hyresavtalet man har med staden, säger Hautaviita.

Under seminariet redogjorde stadsforskaren Venla Bernelius från Helsingfors universitet för den så kallade skolshoppingens betydelse i familjers flyttbeslut. Motsvarande forskning saknas än så läge för Finlands del, men i till exempel Storbritannien har skolans inverkan på bostadspriser beräknats kunna vara upp till drygt 30 procent.

Nya radhuslägenheter på lut

Fiskars Fastigheter äger 130 byggnader på bruksområdet.

– Men ingen av dem är lika viktig som skolan. Skulle skolan eller butiken stänga skulle det försvåra vår verksamhet betydligt, säger direktören Kari Selkälä.

Bolaget jobbar för ökad inflyttning bland annat genom marknadsföring och försäljning av bostadstomter.

Av de 140 nya tomter som planlades 2011 har vid det här laget 25 arrenderats eller sålts och av dem har ett tiotal bebyggts. Även om tomterna inte direkt slitits ur händerna tycker Selkälä att siffran kan anses bra för en by med 600 invånare, i en stad där utflyttningen är större än inflyttningen.

I Kattkärr har en radhustomt hyrts ut åt företaget Sievitalot som i dagarna fattar beslut om man ska börja förhandsmarknadsföringen av ett radhusprojekt med 15 lägenheter.

På minussidan i utvecklingen finns de byggnader som bolaget på grund av deras kondition varit tvunget att ta ur bruk. Det här gäller bland annat en av kasernerna som man jobbar på att få i skick igen.

Nytta av turismsatsningar

I dialog med staden försöker man också få till stånd förbättringar som främjar den allmänna trivseln. Nästa månad inleds byggandet av en gångbana invid Hälleforsvägen.

– Det handlar om en kort sträcka och är en liten sak men förhoppningsvis ändå något som kan gynna skolan, säger Kari Selkälä.

Han redogjorde också för en del av de egna byggprojekt som bolaget har på gång i bruket. Renoveringen av Samlingslokalen är klar medan renoveringen av Tröskhuset, som redan i fjol togs i evenemangsbruk, fortsätter. På grund av kraven från räddningsmyndigheterna blir renoveringen av Tröskhuset betydligt dyrare är man ursprungligen hade räknat med.

– Så pass dyrbart blir det att många andra säkert skulle ha lämnat renoveringen ofullbordad, men eftersom vi en gång påbörjat den vill vi också föra den till slut, säger Selkälä.

Det sanerade parkområdet vid Stenhuset kommer förhoppningsvis att visa sig i all sin prakt i vår och är tänkt att bli något som också besökare ska kunna bekanta sig med.

Enligt Selkälä har satsningarna på turism också betydelse för Fiskars dragningskraft som inflyttningsort.