"Fiskarna måste garanteras trygg väg ner för Svartån"

Jukka Jormola från Finlands miljöcentral, Markku Kaukoranta pensionerad specialforskare vid Finlands naturresursinstitut och Henrik Kettunen från föreningen Vaelluskala är kritiska till planerna på tekniska fisktrappor vid bl.a. Billnäs kraftverk. Bild: Johanna Lemström

Tekniska fiskvägar vid Svartåns fyra kraftverk har planerats och förespråkats i åratal. Men det riktas också skarp kritik mot de planerade trapporna som i värsta fall kan bli rena dödsfällan för laxfiskarna.

I tiotals år har det planerats fiskvägar längs Svartån så att bland annat lax och öring ska kunna vandra upp längs ån för att leka.

Också ål, nejonöga och vimba använder ån för lek eller som vandringsled. Därtill är ån hemvist för den unika flodpärlmusslan, här lever de facto Finlands sydligaste population av flodpärlmussla och den är direkt beroende av laxfiskarna för sin fortplantning. Fisken fungerar som mellanvärd då musslan förökar sig.

Den 23 februari beviljade Regionförvaltningsverket vattentillstånd för fiskvägen vid kraftverksdammen i Åminnefors och i måndags gick tiden ut för att besvära sig mot fisktrappan vid kraftverket i Billnäs. Det innebär att staden Raseborg härnäst kan börja lämna in bygglovsansökningar för fisktrapporna.

Nu höjer dock en grupp experter rösten mot de tekniska fisktrappor som planerats vid kraftverken i Billnäs, Åminnefors, Åkerfors och Svartåfors.

Iktyonom Henrik Kettunen, verksamhetsledare vid föreningen Vaelluskala (ungefär Vandringsfisk på svenska), är speciellt kritisk till tekniska vandringstrappor vid kraftverken i Billnäs och Svartå eftersom de drivs med francisturbiner.

Dödsmaskin för fiskyngel

En francisturbin i kombination med att man inte alls funderat klart på hur fiskarna ska vandra neråt tillbaka ut i Östersjön kan nämligen bli rena rama dödsmaskinen för fiskarna, menar han.

– Francisturbinen kan ta död på mellan 30 och 70 procent av smolten, säger Kettunen.

Då är en kaplanturbin bättre, påpekar han, den tar "bara" livet av 5–15 procent av smolten, det vill säga fiskynglen.

Men allra bäst vore det med en helt annan lösning:

– Exempelvis vid Billnäs kraftverk borde man hellre bygga en naturenlig bäck som skulle styras förbi kraftverket och turbinen, säger Kettunen.

Jukka Jormola från Finlands miljöcentral har planerat många dylika projekt och har även gjort en vision för hur en dylik vandringsbäck kunde placeras i Billnäs.

– Vi vill varna för dåliga lösningar, säger han och syftar på de tekniska fiskvägarna.

– Totalekonomiskt blir det oftast billigare i längden om man bygger rätt från början, säger Markku Kaukoranta, nyligen pensionerad från sitt jobb som specialforskare vid Finlands naturresursinstitut.

Fisktrapporna är ett samprojekt mellan bland annat kraftbolaget Koskienergia som äger kraftverken längs ån och en handfull kommuner och städer samt Västra Nylands vatten och miljö.

Finansieringen av byggandet av fiskvägarna i Svartån roddes i hamn hösten 2016, då staten beslöt att delta med 800 000 euro. Lojo, Raseborg, Vichtis, Högfors och Loppis och kraftverksbolaget Koskienergia har förbundit sig till finansieringen och byggandet får också EU-finansiering via Freshabit-projektet.

– Men det är att bränna pengarna i onödan om man bara bygger fisktrappor som för fisken uppför ån då förutsättningarna för dem att ta sig levande ner är så dåliga vid kraftverken i Billnäs och Svartå, säger Kettunen.

"Dåligt avtal för Raseborg"

Dessutom menar han att staden Raseborg ingått ett ur stadens synvinkel synnerligen dåligt avtal med Koskienergia:

– Raseborg har ingått ett avtal med Koskienergia om att staden ersätter bolaget om det blir verksamhetsstop på grund av för lite vatten. Kraftverken lider redan av för liten tillrinning, utan fiskvägarnas "vattenanvändning".

Kombinationen av att Billnäs kraftverk har en francisturbin och att tekniska fiskvägar inte kan fungera utan vatten kommer troligen att leda till att korttidsreglering vid kraftverket blir ännu vanligare än den är i dag, befarar Kettunen.

– Jag antar att man i Raseborg inte förstår att hur komplicerad den här frågan är. Jag antar också att både Svartå och Billnäs har bruksproblem mer eller mindre sex månader av året. Om de blir bruksproblem i Billnäs, så betyder det bruksproblem i Åminnefors och då hamnar Raseborgs stad att ersätta Koskienergia för energiproduktionsförlust. Raseborg har med andra ord gjort ett mycket dyrt och ofördelaktigt avtal, säger Kettunen.

Mer läsning