Finlandssvenskar guidar sjuka svenskar rätt

Pernilla Vikström svarar i telefonen och ger råd då personer i landstingen i Stockholm, Värmland och Södermanland ringer och vill ha hjälp med sina symtom. Vikström jobbar i Österbotten, men bolaget tillåter att man fysiskt sitter nästan var som helst, till och med i Thailand.Bild:

Då Lotta i Stockholm har problem med hälsan och ringer Vårdguiden för att få hjälp, är det sannolikt att hennes samtal besvaras i Svenskfinland.

På företaget Medhelps filial i Vasa sitter en handfull sjukskötare i färgglada moduler. Ett av företagets uppdrag är att svara på 1177 Vårdguidens samtal på uppdrag av svenska landsting, men personalen svarar även på samtal från hela Sverige som berör företagstjänster.

En del av de samtal som kommer från Stockholm, Värmland och Södermanland besvaras i Svenskfinland av personal i Vasa, Kristinestad och Jakobstad. Några sjukskötare jobbar från sina hemmakontor i Raseborg.

– Något av det första man lär sig på utbildningen är att slipa språket från finlandismer. Och visst händer det ibland att patienten påpekar att man talar en dialekt, men överlag uppskattas vårt finlandssvenska sätt. Vi är rakt på sak, tydliga och inger trygghet. Att vi sedan sitter i Finland har ingen betydelse, säger Pernilla Vikström.

Hon är barnmorska men jobbar sedan flera år tillbaka som telefonrådgivare. Hon visar ett program där man ser hur man hanterar olika åkommor. Hon klickar på feber hos barn, och får upp en checklista för vad som behöver gås igenom under samtalet.

– Vi sparar mycket pengar åt landstinget eftersom vi guidar patienterna rätt. Till exempel kan oroliga småbarnsföräldrar undvika att åka till akuten då barnet har feber om vi gör en bedömning att föräldrarna kan vårda själva i stället. Däremot är det viktigt att understryka att vi aldrig ställer några diagnoser, och vi gör inte heller några rekommendationer om receptbelagda mediciner eller alternativmedicin. Vi kan bara bedöma en situation här och nu, ge råd om egenvård eller hur bråttom det är att uppsöka vården för eventuell diagnos.

Säsongbetonade åkommor

Jobbet är minst sagt varierande, och det krävs att personalen har en viss arbetserfarenhet för att klara av att kastas från samtal om sjuka knän den ena minuten till könssjukdomar eller indikationer på stroke den andra. Någon sekund efter att luren lagts på ringer det igen.

– Men ändå är jobbet ganska säsongsbetonat. Just nu ringer man med förkylningssymptom, om någon månad är det pollenallergierna som tar över. För oss är det viktigt att varje samtal struktureras upp enligt en given modell. På det sättet kan vi göra en saklig bedömning och visa vägen till hur patienten kan avhjälpa sina symtom, eller hänvisa vidare till vård.

En utmaning kan till en början vara att se vårdupplägget på svenskt vis.

– De system vi jobbar i är väldigt klara. Vi ser vilken mottagning som är närmast patienten och vilka frågor vi behöver ha svar på. Det går utmärkt att jobba så här även utan lokalkännedom, säger Vikström.

Vill växa

Bolaget har totalt sju kontor, varav tre ligger i Finland. Det är Brita Brännbeck som ansvarar för dem och de omkring 80 anställda.

– Planerna är att företaget ska växa på den finska marknaden, speciellt på företagssidan. Någon exakt tidsplan kan jag inte ge, men inom ett år vill vi ha verksamhet även på finska. Det talas mycket om e-hälsa, och teknologin blir allt mer närvarande i vår vardag. Därför tror vi att den här typen av verksamhet kommer att gå framåt och växa. Utvecklingen är fascinerande.

En uppskattad detalj hos företaget är möjligheten att jobba hemifrån.

– Vårt arbete är lite som den förlängda armen inom vården, vi hjälper till att skapa en smidighet, ett komplement till vårdcentralerna. Det är egentligen ingen skillnad var man sitter rent fysiskt för att kunna utföra det här jobbet, säger Brännbeck.

Större trend

Ett bolag som redan sysslar med vård på den privata marknaden i Finland är försäkringsbolaget Lokaltapiola som startade upp sitt virtuella sjukhus i januari i fjol. Rent fysiskt sitter personalen i Esbo, men rådgivningen sker via chatt och per telefon. Om patienterna behöver träffa en läkare slussas hen vidare.

– Man kunde kanske tro att nivån på servicen sjunker då patienten inte träffar läkaren ansikte mot ansikte, men våra undersökningar visar överraskande nog att det ofta är tvärtom. I många fall upplever läkaren att hen kan fokusera bättre, och att samtalet blir djupare då patienten vågar uttrycka sig på ett öppnare sätt när man inte ser varandra, säger Harri Aho, utvecklingsdirektör på Lokaltapiola.

Enligt Aho är syftet med det virtuella sjukhuset att komplettera den offentliga sjukvården, och bara i fjol var det över 100 000 personer som fick hjälp via tjänsten.

– I dag slussas många patienter fram och tillbaka mellan olika läkare. Vi vill minska på det här, och vårt mål är framför allt snabb vård då den behövs. I och med hälsovårdsreformen är många oroliga över vad som kommer att hända, och vi vill erbjuda ett alternativ. Vi vill inte att samhället ska utvecklas i en riktning där man inte har råd att uppsöka vård, som det är i till exempel USA.

Inte heller åldern tycks vara något hinder för den virtuella servicen.

– Kan du använda en telefon så kan du använda vår tjänst. Många äldre upplever det som positivt att man inte behöver lämna hemmet för att träffa en läkare. Vår yngsta patient hittills har varit 4 månader, den äldsta 101 år. Vårt virtuella sjukhus fungerar på de båda inhemska språken och engelska. Framtiden får utvisa om vi behöver utöka språken ytterligare med till exempel ryska, säger Aho.