Finländska företag i svenskt miljötrassel

Politisk räddhågsenhet och allmän långsamhet i lag- och regeltolkning gör att det dröjer innan trassel rättas till.

Invid vackra Jordberga slott utanför Trelleborg i sydligaste Sverige har sockerbruket slagit igen och landets största biogasanläggning byggts, ägd av finländska statliga Gasum.

Efter stora förluster de tre första åren har den varit nedläggningshotad liksom på andra ställen runtom i landet på grund av snedvriden konkurrens från utlandet, särskilt Danmark. Biogasen i Sverige har skattelättnad för konsumenterna medan i Danmark är själva anläggningen subventionerad direkt med skattemedel.

Alltså, importerad biogas får dubbel förmån, först där den tillverkas, sedan skattesänkning och därmed lägre pris vid användningen i Sverige. Detta medan den svenskproducerade bara får den sistnämnda fördelen.

Det mesta av biogasen leds in i den dansk-svenska pipelinen där den blandas med naturgasen (från fossiler), som huvudsakligen kommer från danska olje- och gasområden i Nordsjön.

Gasum visste detta när bolaget köpte fem stora biogasanläggningar i södra Sverige för ett år sedan. Men man räknade med att svenska regeringen skulle lyckas ändra på förutsättningarna.

Miljö- och energiministrar i den rödgröna regeringen, både socialdemokrater och miljöpartister, tog också hotet om nedläggning på allvar. De ville främst försöka få Danmark att ändra på sina subventioner. Men det har gått trögt att övertyga danskarna, förlusterna fortsätter.

I ett annat trassel, biodiesel för fordon, är Neste inblandat. Det ledande svenska olje- och bensinbolaget Preem (sedan 1994 ägt av den etiopisk-saudiske affärsmannen Mohammed Al-Amoudi som tillhör det hundratal framstående affärsmän som sitter i husarrest på lyxhotell i Riyadh) har anmält till Konkurrensverket att Neste till Sverige levererar billig grön diesel gjord i Finland med skattesubventionerad och ur miljösynpunkt sämre råvara

Neste säljer till alla bensinbolag och har över 90 procent av marknaden, man ligger främst med biodiesel som tål vinterkylan. Neste använder dock billiga rester från produktion av den politiskt omdiskuterade palmoljan, som tillverkas i Finland och sedan exporteras till Sverige.

Preem använder i stället okontroversiell, men dyrare tallolja och andra rester från massa- och pappersindustrin samt slaktavfall. Raffinaderiet finns i Piteå i övre Norrland. Däremot tillåts tillverkning med rester från palmolja inte i Sverige, hävdar man.

Konsekvensen av regelverket är absurt nog att det skulle bli billigare för Preem att bygga en fabrik i Finland och sedan exportera till sin egen hemmamarknad Sverige.

Vidare anser Preem att Neste kan gynnas ännu mer efter 1 juli då en komplicerad omklassificering sker inom EU. Neste tillbakavisar Preems påståenden om snedvridna regler. Statliga Konkurrensverket väntas avgöra saken i år.

Dessa tvister visar att byråkratiska skatteregler, klassificeringar och kvoter kan leda till att de som är snabba kan tjäna stora pengar på olika skevheter.

Politisk räddhågsenhet och allmän långsamhet i lag- och regeltolkning gör att det dröjer innan trassel rättas till. Goda ambitioner räcker inte långt.

Henric Borgström är mångårig ekonomijournalist i svensk press, radio och tv.

Henric Borgström mångårig svensk ekonomijournalist i svensk press, radio och tv