Fin Chi sänker tröskeln till Kina

Om ett företag från Finland vill in på den kinesiska marknaden finns det möjlighet till en mjukstart. Ekenäsbördige Jaani Heinonen leder innovationscentret Fin Chi i Shanghai som erbjuder ett snabbt, tryggt och problemfritt sätt att etablera sig i Kina.

Det ösregnar den här sommarförmiddagen i Shanghai och flera av stadens skyskrapor täcks till en del av moln. Världens folkrikaste stad, med drygt 24 miljoner invånare, är Kinas ekonomiska centrum på samma sätt som Peking är det politiska navet. 

– 2010 fanns det omkring 1 400 finländare i Shanghai. I dag är bara hälften så många kvar. Management sköts allt oftare av lokal arbetskraft, på ett större bolag kan det finnas bara ett par finländare kvar i ledningen, säger Jaani Heinonen.

Start 2005

Fin Chi såg dagens ljus år 2005. Här på ett helt våningsplan i byggnaden Zhangjiang Hi-Tech Park samsas ett 30-tal finländska företag om utrymmet. Sedan Fin Chi grundades har över 130 finska företag använt dess tjänster. Centret drivs som ett dotterbolag till organisationen Business Finland, som grundades vid årsskiftet när Finpro och Tekes slogs ihop.

– Den kinesiska marknaden är en utmaning och för att lyckas behöver man finnas på plats. Det räcker inte att bara åka in och ut ur landet. säger Jaani Heinonen.

– Centret erbjuder en mjukstart och hjälper till med det praktiska. Du måste öppna ett bankkonto, ha adress och telefonnummer samt registrera bolagsformen. Mycket kan gå fel. Det är väldigt lätt att registrera ett bolag här, men svårt att avregistrera eller omregistrera det, förklarar han.

Hur hamnade den 48-årige Ekenäsbon i vad som i dag är världens största ekonomi, mätt i köpkraft?

– Jag blev färdig med studierna i Åbo 1995 och hade blandat statsvetenskapliga och ekonomiska ämnen. När jag började fundera på gradun pratade alla om EU. Det kändes lite tröttsamt, så jag försökte höja blicken. Min blivande svärmor hade läst i Huvudstadsbladet om Kinas ekonomiska utveckling och efter lite köksdiskussioner började jag regelbundet läsa Far Eastern Economic Review på Åbohankens bibliotek.

Gradu om Deng

Kinas ekonomiska reformer inleddes 1978. Då hade Mao Zedong varit död i två år och efterträdaren, sichuanesen Deng Xiaoping, konsoliderat sin makt. Från en strikt doktrinär marxism gick Kina mot vad man kallar "Socialism med kinesiska förtecken" ("You Zhongguo tese de shihuizhuyi").

Deng var ingen demokrat i västerländsk bemärkelse, partiets maktmonopol förblev intakt men en omfattande ekonomisk liberalisering inleddes.

– Jag skrev min gradu om effekterna av Dengs första reformer. Hur vissa provinser, som Guangdong i syd där reformerna inleddes, blev rikare, och om de problem centralregeringen i Peking hade med att få in skattepengar därifrån, säger Jaani Heinonen.

Under slutet av studietiden jobbade han extra åt en finsk konsultfirma med klienter som ville in på kinesiska marknaden.

– Min första anställning efter examen var på handels- och industriministeriet. Jag visste att man sedan 1986 hade ett avtal om forsknings- och teknologisamarbete med Kina. För många finländska företag blev det en port in till landet.

I början av 2000-talet fick Jaani Heinonen huvudansvaret för det här samarbetet. År 2004 flyttade han med hustru och två minderåriga barn till Shanghai för att grunda Fin Chi, och kom i åtta år att jobba för olika finländska organisationer på plats.

– De stora företagen som Nokia och pappers- och metallindustrin fanns redan här och hade tillräckligt med kassa för att kunna hantera initiala risker. Vi började se att även medelstora finländska företag ville in på kinesiska marknaden. Vi såg också hur en del av dem gjorde fel för att de inte visste tillräckligt mycket och försökte förstå den kinesiska marknaden utifrån.

Tillbaka 2015

Efter att 2012 ha flyttat tillbaka till Finland, främst för att stärka de nu utflugna barnens rötter, återkom Jaani Heinonen med hustrun och dottern 2015 till Kina med ett nytt jobb för Business Finland. Frun Maria jobbar nu för Finska Handelskammaren i Shanghai som är mycket aktiv med över 130 finska företag.

I Shanghai 2018 är det minst lika mobiltelefontätt som i Finland. Didi som köpte Ubers Kinaverksamhet 2016 har på allvar slagit igenom i taxisektorn. Påfallande många kineser mobilbetalar med QR-koder i stället för kontanter i närbutiken.

Vilka typer av finländska företag kan i dag ha möjligheter på en alltmer sofistikerad kinesisk marknad?

– Konsumtionssektorn har utvecklats enormt. Här har finländska livsmedelsföretag inom exempelvis bär, alkohol och olika sädesprodukter stora möjligheter. Detsamma gäller för internet- och spelbranschen. Nokias mobiltelefonkrasch innebar att många personer som redan jobbat internationellt med it startade egna företag. Vi har allt fler sådana kunder.

Finland är känt inom cleantech, vilka möjligheter finns där?

– De är stora och där har vi bara sett början. Kina är på rätt väg efter att ha kört i väggen med föroreningar. Från grundvattnet till himlen var allt nedsmutsat. För cirka tio år sedan blev det godkänt att prata om att landet har stora miljöproblem. Sedan dess har man målmedvetet marscherat mot en bättre miljö och satsat miljarder och åter miljarder varje år, säger han.

– Det finns fortfarande "svarta städer" med stora problem och det är främst i de riktigt stora städerna som Shanghai och Peking som man gradvis märker förändringen. 

Sol, vind och vatten Vad är det viktigaste man gjort på ett decennium?

– Man har proportionellt lyckats minska användningen av kol och utvecklingen fortsätter. Inom sol, vind och vatten är Kina den största energiproducenten i världen, men inte per capita eftersom landet är så folkrikt.

– Kina har nästan monopol på solpanelstillverkning, dels genom egen produktion, dels genom uppköpta bolag i andra länder.

– Nästa steg är att man plockar in allt mer förnybar energi i mixen. Det blir ett stort hopp när man minskar kolförbrukningen så mycket.

Business Finland har 15 anställda i Shanghai och står på fyra ben; Export Finland, Invest in Finland, Visit Finland samt innovationsfinansiering.

Som regionchef för Östasien ansvarar Jaani Heinonen för sju Business Finland kontor i Shanghai, Peking, Guangzhou, Hongkong, Taipei, Tokyo samt Seoul. Det handlar om sammantaget runt 50 personer.

Behövs då verkligen en plats som Fin Chi år 2018?

– Vi har ställt oss frågan och kommit fram till att den behövs. De 30 platser vi har är fullsatta och vi erbjuder också företag en möjlighet att bli "virtuella kunder", det vill säga ett lätt första steg med adress, telefonnummer och logotyp etcetera.

– När utrymmen blir lediga är det enkelt för en virtuell kund att flytta in fysiskt.

Passar inte alla

Jaani Heinonen betonar att Kina inte passar alla, och att experterna på Business Finland redan i ett tidigt skede i Finland kan analysera ett företags möjligheter.

– Det är inte ovanligt att vi avråder eller kanske säger att "Just nu är nog inte rätta tiden för ert företag att komma till Kina". Sker det redan i början sparar man mycket tid och kraft.

Vad är viktigaste att tänka på när man som finländare ska in på den kinesiska marknaden?

– Nordbon tänker i en skala av miljoner, kinesen i miljarder. Du kan inte som finländare "erövra kinesiska marknaden". Att gå till en enskild provins här är som att gå exempelvis till tyska marknaden.

– Kinas storlek och skaltänkandet är viktigt att komma ihåg när man försöker hitta sin egen nisch här.

Finländarna är kända för att gå rakt på sak, i Kina är det väl mer sirligt?

– Det stämmer. Tro till exempel inte att ett "nej" i Kina alltid är ett nej. Det är ofta snarare en upptakt till en diskussion som kan landa i ett "ja", förklarar Jaani Heinonen

Från en tidigare bnp-tillväxt på över tio procent närmar sig nu Kina drygt hälften. President Xi Jiping har lovat att landet ska öppna upp sig ännu mer för utländsk konkurrens, även om USA och även EU tycker det går för långsamt.

– Ett upptrappat handelskrig med USA och Kina vore sämsta tänkbara scenario för ett litet land som Finland där exporten är så central, säger Jaani Heinonen.

Vid den 19:e partikongressen i fjol stärkte president Xi Jiping sin ställning och några tecken på en politisk liberalisering kan inte skönjas.

– Jag brukar säga att Kina kör med handbromsen på. Att landet åter skulle sluta sig tror jag inte. Den risk jag kan se är att balansen förändras mellan det starka styret och den enskilda individens friheter, och att kontrollen blir för hård, säger Jaani Heinonen.

Direkt efter vår intervju ska han flyga ner till Shenzhen i södra Kina för ett möte med lokala investerare. Sedan väntar semestern och sommarstugan i Ekenäs.

– Mitt kontrakt i Shanghai går ut nästa vår. Så den här intervjun kom kanske lägligt i tiden, säger han.