Festivaler har stor potential för turismen

Bättre finansieringsmodeller och mera samarbete. Det är några av rekommendationerna i ett färskt åtgärdsprogram för att främja kulturfestivaler.

En tredjedel av Finlands befolkning besöker årligen kulturevenemang av olika slag. Över två miljoner personer besöker varje år någon festival som får statsunderstöd. Siffrorna härstammar från Undervisnings- och kulturministeriets rapport Konst- och kulturfestivalerna – en växande kulturell resurs, som utmynnar i ett förslag till åtgärdsprogram för att främja festivaler åren 2017–2025.

Festivaler i Finland

Många av vårt lands etablerade festivaler har uppstått under 1960- och 1970-talens våg av kulturell demokratisering. De sågs som en del av landsbygdens utveckling och turismen i det område där de ägde rum. Under 1980- och 1990-talen lyftes festivalerna också fram som en del av regional utveckling, speciellt ur ekonomisk synvinkel.

Av de festivaler som fått statsunderstöd under de senaste åren är över hälften grundade på 1990-talet eller senare.

51 procent av de festivaler som får statsunderstöd är musikfestivaler. Tio procent representerar scenkonsten, tio procent film, nio procent dans, sju procent mångkultur, fyra procent litteratur och fyra procent bildkonst.

I Västnyland är det bara fem festivaler som fått statsunderstöd åtminstone en gång under åren 2000–2014, som rapporten gäller. De är etnofestivalen Faces, Fiskars sommarutställning, Hangö teaterträff, Musik vid havet (Ingå) och Ekenäs sommarkonserter. Sommarkonserterna har fått statsunderstöd en gång, år 2002, medan Faces understöd slutade 2013.

– Statsunderstödet har varit ohyggligt viktigt för oss. Vi är inte en sexig festival ur marknadskrafternas synvinkel, och vi kan inte ha sponsorer. Festivalen har också en sådan karaktär att vi inte vill ta dyra inträdesavgifter, säger festivalledare Börje Mattson.

Också Hangö teaterträffs verksamhetsledare Robin Sundberg betonar vikten av statsunderstödet för festivalen.

– Det är en tredjedel av vår budget, så det är jätteviktigt.

Stort stöd. Hangö teaterträff får en tredjedel av sin budget av staten. Bild:

Längre framförhållning efterlyses

En av åtgärderna i åtgärdsprogrammet är att förnya och utveckla systemet med statsandelar. Till exempel föreslår arbetsgruppen som sammanställt rapporten att man ser över möjligheterna att ingå längre avtal med festivalerna. I nuläget beviljas statsunderstödet för ett år i sänder.

– Besluten kommer dessutom sent. Vi måste göra planer och förbinda oss till kontrakt redan innan vi vet om vi får pengar eller inte. Hela processen borde bli enklare och beskeden komma i god tid, säger Mattsson.

Sundberg tycker att ansökningsprocessen i sig är relativt enkel, men tidtabellen borde justeras.

– Beskedet kommer först i april, fast vi ansöker i oktober–november. Det är en liten risk, vi måste göra upp planerna för festivalen med antagandet att vi får understöd, säger han.

Fleråriga kontrakt är något som Sundberg välkomnar.

– Det är en tanke som jag stöder till hundra procent. Det skulle gå att utveckla festivalen på ett helt annat sätt om vi visste att vi har åtminstone en del av finansieringen tryggad.

Statsunderstöd ger status

Statsunderstödet har också andra effekter än rent ekonomiska, anser Arja Alho som är verksamhetsledare för Sjundeåfestivalen Lux Musicae. Festivalen har flera gånger ansökt om statsunderstöd och fått nej, men i fjol nappade det och Lux Musicae fick 8 000 euro i statsunderstöd.

– Summan är inte avgörande i vår budget men statsunderstöd är viktigt också för att det ger festivalen en status. Det visar att den är viktig och högklassig. Om man får statsunderstöd är det också lättare att bli medlem i Finland Festivals, säger hon.

Av de västnyländska festivalerna är det Musik vid havet i Ingå och Hangö musikdagar som är medlemmar i föreningen Finland Festivals, med syfte att bevaka festivalernas intressen, sköta marknadsföring och utveckla förutsättningarna för festivalverksamhet i Finland.

Klingande toner. Musik vid havet i Ingå är en av två västnyländska kulturfestivaler som hör till föreningen Finland Festivals. Bild:

Enligt Kristina Grönqvist, verksamhetsledare för Musik vid havet, är den största nyttan med Finland Festivals mera synlighet.

– Föreningen ger oss ett sammanhang. Vi är en del av ett nätverk som ger oss mycket bredare synlighet än vi själva skulle ha möjlighet till, säger hon.

För samarbete är viktigt, och kommer sannolikt att bli ännu viktigare.

– Samarbete är framtidens melodi, vi vinner på att stödja varandra och dra nytta av varandra, säger Grönqvist.

Jobbar för hela regionen

Ökat samarbete är också en av åtgärdspunkterna i Undervisnings- och kulturministeriets rapport. En planering och utveckling av festivaler som en helhet kräver nätverk och nya gränsöverskridande modeller för samarbete. I rapporten föreslås att staten i sin politik ska ge extra stöd för att sporra uppkomsten av regionala evenemangskluster och nätverk. Också vikten av att bättre utnyttja den potential festivaler innebär för regional utveckling och turism lyfts fram i programmet.

– Jag tror inte att festivalerna används så mycket inom turismen. Vi har flyers på turistbyråerna men det skulle kunna utvecklas mycket mer. Till exempel får vi inte göra reklam för Hangö teaterträff på turistbyrån i Ekenäs, för att den inte äger rum inom Raseborg, säger Robin Sundberg.

Enligt ledande turistsekreterare Viveca Blomberg handlar det ändå inte om vattentäta skott mellan kommunerna i Västnyland.

– När det gäller affischering har vi helt enkelt inte utrymme för sådant. Överlag har vi väldigt dåligt med platser för affischer. Men på vår webbplats länkar vi till Hangös och Lojos webbplatser, och vi samarbetar på många sätt.

Blomberg menar att stora festivaler har positiva effekter för hela regionen.

– Vid stora evenemang kan till exempel inkvarteringskapaciteten på andra orter utnyttjas. Visst finns det synergier, en festival ger nytta i hela regionen. Och festivaler är jätteviktiga som innehåll i turismen.

Kommunen viktig samarbetspartner

Förutom statsunderstöd spelar kommunal finansiering en viktig roll för festivaler. Enligt en förfrågan som gjorts av regionförvaltningsverket ordnades 18 000 kulturevenemang i kommunerna år 2013. Bland de 214 kommuner som svarat på enkäten varierade mängden evenemang från några till flera hundra per kommun och år. I medeltal ordnades 86 evenemang per kommun. Av evenemangen fick 8 000 ekonomiskt stöd av kommunen.

Design. Fiskars sommarutställning är en av få festivaler i Västnyland som får statsbidrag. Bild: Lina Enlund

Också de västnyländska festivalerna får kommunalt stöd. Större än den ekonomiska nyttan är ofta andra former av samarbete som möjlighet att använda lokaler eller en smidigare tillståndsprocess.

– Kommunens del är inte lika stor som statens i pengar men den är väldigt hjälpsam när det gäller att hyra utrymmen. I princip får vi ofta använda olika platser gratis, vilket blir en ekonomiskt stor del det också, säger Robin Sundström.

Också Börje Mattsson säger att samarbetet med kommunen är guld värt.

– De senaste åren har vi bara positiva erfarenheter av samarbetet med kommunen. För några år tillbaka var allting verkligt svårt, det fanns sällan någon möjlighet att förhandla om till exempel hyror för lokaler eller olika lov. Nu löper det bättre.

Konst- och kulturfestivalerna – en växande kulturell resurs. Förslag till åtgärdsprogram för 2017–2025. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 42/2016, december 2016. Källor: Kaisa Herranen och Sari Karttunen: Festivaalien ja tapahtumien edistäminen valtion kulttuuripolitiikassa. Katsaus tietopohjaan, valtionavustuksiin ja vaikuttaavuuteen. Cuporen verkkojulkaisuja 35/2016.