Femtiotalet blänker till på museum

Hur såg livet på 1950-talet ut? Det är frågan som utställningen Ung rebell vill ge besökarna en aning om.

Utställning: Ung rebell Plats: EKTA, Ekenäs. Tid: 2.11 2018–17.2 2019. Arbetsgrupp: konstpedagogerna Susanna Louneva, Inka Yli-Tepsa och Annika Lintervo samt en grupp personer som var unga på 1950-talet och ungdomar från gymnasierna i Karis.

Det slående namnet Ung rebell för naturligtvis tankarna till 1950-talet tack vare filmen med samma namn som gjorde James Dean till något av en kultfigur. Men en rebellisk utställning handlar det ändå inte om.

Det är inte heller en faktaspäckad utställning byggd på forskning om femtiotalskulturen eller en regelrätt genomgång av elementen som förknippas med 50-talet.

I stället är det samlade intryck, en del interiörer och foton, en helt underbar jukebox och diverse andra föremål som väcker minnesbilder – om inte av ett eget femtiotal så av föräldrars eller äldre släktingars hem och prylar.

Leva och förändras

– På femtiotalet föddes egentligen för första gången en ungdomskultur, påpekar Susanna Louneva som står bakom utställningen tillsammans med Inka Yli-Tepsä och Annika Lintervo.

De är de museipedagoger som Ekta museum har gett fria händer att förverkliga projektet. Tyngdpunkten ligger på process och interaktivitet.

De tre museipedagogerna betonar att utställningen kommer att leva och förändras. De hoppas att besökarna ska slå sig ner i sofforna och spela brädspel, och på olika sätt ge den liv.

– Man får röra vid alla föremål och vi hoppas att man verkligen trivs här, och kanske kommer många gånger. Endast några föremål i en vitrin är sådana som man bara kan se på, säger Lintervo.

Möte mellan generationer och språk

Utställningen utgår från samarbete mellan en grupp av seniorer som levt sin ungdom på 1950-talet och gymnasieelever från Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio.

– Hela projektet har handlat mycket om möten, både mellan olika generationer och språk, säger Louneva.

En grupp för minnesbilder

Grunden till utställningen lades redan i slutet av 2014 då Susanna Louneva jobbade på landskapsmuseet. Då startade hon upp ett interaktivt arbete med personer som var unga på femtiotalet. Gruppen samlades regelbundet kring minnen om hur livet såg ut. Några av medlemmarna i gruppen, Sven Sundström och Kristina Dufholm, bidrog också på utställningens vernissage med minnesbilder.

Också Ulla Wikström från Ekenäs deltog i gruppen, och hon är väldigt glad över att 1950-talet lyfts fram i utställningen.

– Det var roligt att sitta tillsammans och minnas. När någon av de andra berättade någonting som jag kände igen så kom det fler och fler minnen som jag helt glömt bort.

Mycket sport

Femtiotalet var en fin tid, säger Ulla Wikström.

– På många sätt var det ganska fritt, man kunde göra många olika saker och röra sig överallt, antingen gående eller med cykel. Men det var inte ordnade aktiviteter eller platser att samlas på, utan man skulle själv hitta på.

Själv var hon varken intresserad av dans eller musik och kan därför inte uttala sig om ungdomskulturen som förknippas med 50-talet, åtminstone via film och musik och ofta med amerikanska förebilder. På landsbygden och i små städer låg tyngdpunkten snarare på fysiska aktiviteter som handboll, bordtennis, skidtävlingar och för Ullas egen del hästar och ridning.

– Ofta samlades man för att spela bordtennis i samskolan – det som är Unkan nu. Men det var inte bara ungdomar som var där, utan äldre också.

Känna igen

På de svartvita foton från Ektas och Arrestens bildsamlingar som är med på utställningen känner Ulla Wikström igen väldigt många jämnåriga. I synnerhet på en konfirmationsbild kan hon räkna upp namnen på en hel rad personer.

– Jag tror många äldre Ekenäsbor kommer att känna igen många ansikten här.

I nedre våningen finns också en fotoförstoring med en ung Henrik Cederlöf vid katedern i ett fiktivt klassrum där det hänger porträtt av president Kekkonen. Igenkänningsfaktorn är hög också ifråga om brädspelen och föremålen som tagits med.

Marit Lundström