Fartygsskrotning ny nisch

Bild:

Finland håller på att återta sin ställning inom skeppsbyggandet. Ett EU-direktiv skapar möjligheter också i slutet av fartygens livscykel.  

I tisdags exploderade ett fartyg som höll på att skrotas på stranden i den pakistanska staden Gadani. Minst elva arbetare dog och tiotals fick allvarliga brännskador.

De långgrunda stränderna i Pakistan och Indien har blivit världens skeppskyrkogård, där fartygen körs upp på stranden och skrotas under livsfarliga förhållanden av en armé av arbetare som inte har hört talas om skyddsutrustning.

Till Alang i Indien gick också Finnjets sista seglats.

Nu har EU skärpt direktiven för att minska den här trafiken. Enligt en bestämmelse som troligen träder i kraft nästa år ska fartyg som har seglat för något EU-land skrotas på ett certifierat varv inom EU.

Men just nu finns det inget varv inom EU som skrotar fartyg som är över hundra meter långa.

Enligt en utredning som Tekes tillsammans med aktörer i branschen har gjort har Finland goda möjligheter att ge sig in den här branschen. I Finland finns ett starkt sjöfartskluster, hög kompetens när det gäller återvinning och en utvecklad logistik.

Att bygga ett nytt varv bara för återvinning är inte lönsamt, men Åbo reparationsvarv – som ligger i Nådendal – har kapacitet för fartyg som är upp till 260 meter långa. Varvet har bedömt de affärsmässiga förutsättningarna, och ser det som ett intressant segment vid sidan av den övriga verksamheten.

Upp till nittio procent av materialet i ett fartyg är återvinningsbart, värdet uppgår till miljontals euro.

EU-direktiven gör knappast slut på den livs- och miljöfarliga hanteringen i Sydostasien, fartyg är lätta att flytta och ägarskapet är också lättrörligt.

Men om åtminstone en del av det tonnage som annars skulle hamna på stränderna i Gadani eller Alang kan återvinnas på ett hållbart sätt är mycket vunnet.

Fartygsbranschen upplever ett uppsving i Finland. Det är rätt ögonblick att bredda kunnandet så att det omfattar fartygets hela livscykel, från byggandet till upphuggning och återvinning.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Mer läsning