Farsartad fest turnerar i Västnyland

"Välgörenhet". Nathalie (Kia Lundberg-Kankare) luras till att avstå sin dyrgrip, snökulan med Eiffeltornet, till Patricia (Carola Åkerlund).Bild: Marc Svahnström

Den franska farsen Hemmafesten av Gilles Dyrek (född 1966) är sommarens pjäs hos den 7-åriga amatörteatern Rampfeber som huserar på Midgård i Helsinge.

Pjäs: Hemmafesten av Gilles Dyrek. Översättning: Gunilla Hemming. Regi: Marc Svahnström. Layout: Dan Idman. I rollerna: Karri Kaksonen, Kia Lundberg-Kankare, Stephan Grimm och Carola Åkerlund. Den recenserade föreställningen gavs på Midgård i Helsinge 19.6. Föreställningar: På Walhalla i Barösund 19.7 kl. 19, på Hembygdens Väl i Bromarv 20.7 kl. 19 och på Rigårdsnäs i Porkala 21.7 kl. 15.

Pjäsen hade nordisk urpremiär på Lilla Teatern i Helsingfors år 2009 i regi av Arn-Henrik Blomqvist. Då medverkade Marc Svahnström som skådespelare, nu axlar han regissörsmanteln i Vanda. En eloge för det stiliga programbladet och affischen, design Dan Idman.

Hemmafesten utspelar sig hemma hos fästfolket, "kuluna" ("kulu" är deras fåniga smeknamn på varandra) Jean och Nathalie. Trots att de har fullt upp med förberedelserna inför sitt stundande bröllop har de bjudit hem Jeans gamla kompis Christoffer, som Jean inte sett på länge, och hans flickvän Patricia, som de aldrig träffat förut.

Dessvärre kommer Christoffer och Patricia ihop sig mer eller mindre på tröskeln och hon tänker egentligen vända på klacken men hinner inte förrän värdparet öppnar dörren, så hon tjurar sig i stället igenom nästan hela festen, alltså håller så kallad "mykkäkoulu" i början. Vilket i sin tur får dem att anta att hon är utlänning och inte förstår språket, vilket bäddar för det ena missförståndet efter varandra. Äter man ens räkor i Patricias kultur? På menyn står ju räksallad och "Jeanssons frestelse" …

När Patricia väl får mål i mun talar hon nonsens-språk som hon låter förstå är hennes modersmål i hemlandet "Kulukstan" och drar den motvillige Christoffer med i leken. Jean och Nathalie låter sig lätt luras trots att ingendera någonsin hört om landet i fråga, och börjar i stället ivrigt leta fram gamla lumpor och mojänger att skänka Patricias hjälpbehövande landsmän. Christoffer tycker redan låtsasleken blivit för pinsam men hans flickvän uppmuntrar i stället värdfolket till allt större uppoffringar – exempelvis som att avstå sin käraste klenod – snökulan med Eiffeltornet i.

I viss mån kan man kanske läsa in kritik av biståndspolitik och xenofobi eller främlingsfientlighet i texten, men tycker nog det mest handlar om okunskap och missriktad välvilja. Karaktärerna känns ändå förvånansvärt förlegade med tanke på att författaren också tillhör 60-talsgenerationen precis som undertecknad och förmodligen också ensemblen. De spelar ändå med stor entusiasm och gör det bästa av situationen, trots att Karri Kaksonen och Kia Lundberg-Kankare nog får kämpa på som det ganska fjantiga fästfolket Jean och Nathalie. Då är Christoffer en mera trovärdig figur att gestalta för Stephan Grimm, och Carola Åkerlund får ju verkligen ta ut svängarna i rollen som Patricia. Hon är en fullfjädrad komedienn och scenen med folkdansen är kvällens höjdpunkt. Den som föredrar humor med större substans göre sig icke besvär, här är det mest harmlös underhållning som gäller.

Själv blir jag smått nostalgisk när jag ser Hemmafesten som påminner om de pjäser jag kunde se som barn på Hembygdsgården i Ingå. Just i Ingå fick också Rampfeber blodad tand vad gäller turnerande, då de uppträdde där på Hembygdsgården år 2014. I år kan man se Hemmafesten på Walhalla i Barösund den 19.7 kl. 19, på Hembygdens Väl i Bromarv den 20.7 kl. 19 och på Rigårdsnäs i Porkala den 21.7 kl. 15.