Facket drar en lans för hemvården i Raseborg

Positiv signal. De tre representanterna för fackförbundet Super tycker Raseborgs tjänstemän signalerat att det finns god vilja när det gäller att förbättra vårdpersonalens förhållanden. Fr.v. Sara Simberg, Mona Böhme och Maj-Britt Skogberg. Bild: Eva Hagman

Korta vikariat, ovisshet om framtiden och allt sjukare klienter tär på vårdarnas krafter i Raseborg.

– Jag ogillar att man ropar vargen kommer, vargen kommer ... Och så kommer vargen inte, säger Mona Böhme.

Hon är huvudförtroendeman i Raseborg, för vårdpersonal som hör till Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super.

Vargen hon syftar på är de samarbetsförhandlingar staden inledde hösten 2015. Då hette det att 24 årsverken måste bort. Nerskärningarna skulle framför allt ske inom äldreomsorgen, med en minskning av tolv närvårdare och fyra vårdbiträden.

Hur det sist och slutligen går är ännu inte klart. I nuläget hänger uppsägningshotet över åtta närvårdare, i stället för tolv.

– Ovissheten stressar, konstaterar Sara Simberg som är sakkunnig på Super.

Hon, Böhme och Maj-Britt Skogberg, ordförande för fackavdelning 816, hade på onsdagen en träff med stadsdirektör Tom Simola, äldreservicechef Kirsi Ala-Jaakkola och Ann-Catrin Grünn från Villa Pentby, som drivs av vårdbolaget Attendo.

På onsdagen firades den nationella närvårdardagen, då Super ordnade olika lokala evenemang. I Raseborg lyfte man bland annat fram hur överbelastad personalen inom vård i hemmet är. Sjukfrånvaron är hög och arbetet tungt. Allt sjukare klienter ska vårdas i sina hem.

– Vi är oroliga för hur våra medlemmar ska orka i sitt arbete, säger Simberg.

Stadsdirektören är medveten om situationen och har till exempel följt med en hemvårdare under en arbetsdag.

Mona Böhme säger att insatser för att förbättra läget är på gång. Både arbetsgivare, arbetstagare och arbetarskyddet är inkopplade.

– Men det tar tid.

Simberg lyfter fram den etiska belastning som drabbar ansvarskännande vårdare när de inte hinner göra sitt arbete väl.

– Det är en psykisk belastning att gå med dåligt samvete över att man kanske bara hann ge en gammal människa tio minuter när hon hade behövt mycket mera, tillägger Skogberg.

Supers representanter ser i alla fall också ljusglimtar. De tyckte tjänstemännen signalerade en genuin vilja att åtgärda problemen inom vården.

Raseborg håller på att se över sin organisation, arbetsnamnet för det här är Raseborg 2020. Böhme säger att hon får mycket information om arbetet av stadens ledning. Hon sitter i samarbetskommittén, som numera ska mötas en gång i månaden. Tidigare hölls mötena 3–4 gånger om året.