Få svar på häftig Ruduskritik i Ingå

Det var upprörda och frustrerade invånare som ställde Rudus representanter i Joddböle mot väggen vid ett grannmöte i onsdags.

Det har skavt mellan Rudus och grannarna ända sedan stenbrytningens utvidgningsplaner blev kända år 2014. Från början har grannarna varit kritiska mot buller, skakningar och damm som orsakas av sprängningar och stenkross. Och tålamodet tryter.

– Vi har hört samma löften i tre år, men ingenting har infriats. Jag har helt tappat tilltron till verksamheten. När kommer Rudus på riktigt att bära sitt ansvar för hus som förstörs och andra skador? undrade Minna Lehto.

– Struntprat! löd en annan publikkommentar när Rudus Mikko Vasama gjorde sitt bästa för att lyfta fram företagets insatser för arbetssäkerhet och miljön.

Stort misstroende

Mötet förlöpte i rätt stor utsträckning enligt samma modell. Rudus representanter hänvisade till gränsvärden som inte överskrids, till lagar och förordningar, medan publiken ville ha löften om konkreta åtgärder.

– Jag litar inte alls på era mätningar. Jag vill ha en oberoende mätning som görs så att ni inte vet när det mäts, sade Minna Lehto.

Många invånare var oroliga för hur deras hus ska klara av många år av skakningar. Skakningarna har mätts av företaget Finnrock, vars representant Lauri Fagerström var på plats. Enligt honom är de högsta skakningarna bara 20 procent av gränsvärdena.

– Skakningar som förorsakats av en lufttrycksvåg förstör inte husgrunder. Det första som krossas är fönster, sade han men det föll inte i god jord.

– Hela huset skakar! Tar ni ansvar om vi om några år kommer och säger att husen är förstörda? utropade en upprörd dam i publiken.

– För människor känns skakningarna obehagliga men för att de ska skada en husgrund borde fönstren på ett stort område vara krossade, sade Fagerström.

"Som en kulspruta"

En annan stor stötesten för invånarna är bullret. Jani Kankare som skött om bullermätningar ville ha konkreta beskrivningar av bullret och fick klara besked:

– Det är som en kulspruta utanför fönstret.

– Det värsta är det konstanta hackande ljudet och krossandet, att lyssna på det i timtal.

– Krossljudet från sex på morgonen till tio på kvällen är det värsta. Och värst är det på sommaren, man har ingen lust att vara på gården.

Rudus representanter upprepade flera gånger möjligheten att öka antalet bullermätare, vilket inte föll publiken i smaken.

– Vad hjälper det? undrade många.

– Med hjälp av noggrannare information kan vi också bättre planera våra åtgärder, konstaterade miljöchef Terhi Rauhamäki.

Bristen på information var också en faktor som har irriterat folk. Enligt publiken är skillnaden mellan information i samband med Balticconnector-projektet och Rudus stenkross som natt och dag.

– Balticconnector har skött all information alldeles exemplariskt, sade Petri Stenberg från föreningen Pro Ingå.

En möjlighet som kastades fram var att genomföra en elektronisk enkät om vilka bullerskador och andra olägenheter som invånarna har upplevt.

– Det tycker jag är en bra idé. Vi kan säkert sprida budet via genom era kanaler, sa Rauhamäki och hänvisade till Pro Ingå.

Kommundirektör Robert Nyman lyfte fram det missnöje som pyrde i kommentarerna.

– Jag hoppas att det nu kommer att märkas konkreta åtgärder från er sida, om det sedan är flera bullervallar eller justering av era sprängningstider eller vad som helst, det är er sak att fundera på. Men om det märks att ni gör något konkret så tror jag att också att det blir annat ljud i skällan här, sade han.

Några konkreta resultat av mötet blev en karta där invånarna fick pricka in var de upplever nackdelar, och initiativ till någon form av trepartssamtal mellan kommunen, Rudus och invånarna.

– Vi måste ju försöka se till att båda parterna kan fungera och trivas i Ingå, sade Nyman.

Rudus utvidgning

18.12.2013 lämnade Rudus Ab in sitt program för miljökonsekvensbedömning av en planerad utvidgning till Nylands NTM-central.

12.4.2016 beviljade byggnads- och miljönämnden i Ingå marktäkts- och miljötillstånd

Täktområdet omfattar 30 hektar varav 18,9 hektar utgör det egentliga brytningsområdet. Under tio års tid ska årligen 370 000–925 000 kubikmeter berg brytas.