Experiment med ett kvinnoporträtt

Minna Långströms utställning Skimra, finnas till är ett komplext verk där Långström både dokumenterar en anmärkningsvärd kvinnas liv och tar upp teman som utanförskap, tolerans, tillhörighet och hur ett folk skapar sin egen identitet. Teman som är lika aktuella och viktiga i dagens värld som i det förflutna.

Utställning: Skimra, finnas till. Konstnär: Minna Långström. Plats: Galleri Elverket, Ekenäs. Tid: 24.11.–14.1.

Utställningen är ett experimentellt personporträtt av den finlandssvenska antropologen och etnologen Hilma Granqvist. Verket är en kombination av film, fotografi, performance, ljud, installation och skådespeleri.

Hilma Granqvist föddes 1890 i Sibbo och blev Finlands första kvinnliga filosofiedoktor i sociologi från Åbo Akademi 1932. Granqvist bedrev under åren 1925-1931 antropologiska fältstudier i byn Artas på Västbanken i Palestina där hon undersökte seder, bruk och livssyn bland lokalbefolkningen.

I det samtida Finland fick Hilma Granqvists forskning skarp kritik i den akademiska världen och hon fick ofta kämpa i motvind för att förverkliga sina mål. Först länge efter sin död 1972 fick Granqvist erkännande på hemmaplan. Internationellt betraktades dock hennes forskning, redan på sin tid, som nyskapande. Hennes metod gick ut på att beskriva och inte tolka det hon såg utifrån egna kulturella värderingar. Hennes forskning används ännu i dag aktivt inom folklivsforskning.

Hittade av en slump

Minna Långström kom i kontakt med Hilma Granqvist och hennes livsverk av en slump när hon råkade på en fotobok med Granqvists foton i en bokhandel i Amman i Jordanien. Från det växte sedan idén om utställningen fram under många års tid.

Långströms arbetsprocess har bland annat bestått av intervjuer med Hilma Granqvists nu levande släktingar och Sofia Häggman, som skrivit en biografi om Granqvist, samt genomgång av det gedigna forsknings- och brevmaterial som Hilma Granqvist själv lämnat efter sej. En viktig del av processen har även varit samarbetet med Aura Seikkula som fungerat som kurator för utställningen.

Mycket av utställningen fokuserar på Hilma Granqvists tid i Artas, men också på henne som person och kontrasten mellan dåtidens och nutidens Palestina. Naturupplevelserna är ständigt närvarande i materialet och bidrar till att bygga upp stämningen. Konstnärens foton och filmklipp från dagens Artas blandas med Hilma Granqvists egna fotografier och skapar intressanta och tänkvärda kontraster.

Kräver tid

I de filmklipp och fotografier som illustrerar det förgångna porträtteras Hilma Granqvist av skådepelaren Kajsa Ek. Eks finkänsliga tolkning målar upp en levande bild av en viljestark och ambitiös kvinna och får betraktaren att förflytta sig i tid och rum. Särskilt de lite drömska fotografierna av Ek som Granqvist får en att stanna upp, både för sina estetiska kvaliteter och som stämningsskapare.

Fragmenten av ljud och bild växer ihop till en helhet som svävar mellan det dokumentära och fiktiva och gör sig allra bäst att avnjutas långsamt. I gengäld får man som betraktare både en estetiskt tilltalande konstupplevelse, många nya intryck och även en rejäl dos allmänbildning.

Minna Långström, född 1974 i Ekenäs men numera bosatt i Helsingfors, är mediekonstnär och hennes verk har tidigare bland annat visats på Kiasma i Helsingfors, Frankfurter Kunstverein och Nassauischer Kunstverein. Flera av hennes filmer har också visats på internationella filmfestivaler. Det är första gången hon ställer ut i Raseborg. Långströms utställning valdes ut genom Pro Artibus Open Call där temat var Finland 100 år.