Ett steg närmare skolcampus

Kommunstyrelsen i Sjundeå beslutade i måndags att skolfrågan ska lösas genom en kombination av renovering och nybygge, men med fokus på nya lösningar.

Under mötet kom kommundirektör Juha-Pekka Isotupa med ett ändrat beslutsförslag, som lyder att kommunen ska gå vidare i skolfrågan genom att kombinera nybygge och renovering av gammalt men med målet att skapa ett fungerande bildningscampus.

Vad betyder det i praktiken?

– Beslutsförslaget föddes under diskussionens gång och jag uppfattade det mera som en kläm, där beslutsfattarna tydligare ville betona att vi går in för att skapa något nytt. Men jag hade själv svårt att gestalta hur det egentligen avviker från att följa endast alternativ två, som innebär en kombination av nybygge och renovering av gammalt, säger Isotupa.

Också styrelseordförande Merja Laaksonen (SFP) har vissa svårigheter att formulera innebörden i beslutet.

– Vi går vidare med alternativet att både bygga och renovera, men vi förbinder oss inte vid var skolorna ska placeras. Vi bestämmer inte nu vad som ska finnas var, säger hon.

Inte råd med campus

I praktiken betyder det att kommunen fokuserar på en modell där skolorna koncentreras i centrum av Sjundeå. Tekniska nämnden beslutade vid sitt förra möte att kommunen för jämförelsens skull skulle göra upp en livscykelmodell också för Päivärinteen koulu, för att kunna jämföra kostnader. Någon sådan planeras inte nu. Däremot har man enligt Isotupa gjort upp ekonomiska kalkyler för alla alternativ. Enligt dem är alternativet att renovera alla existerande skolbyggnader överlägset dyrast i drift, även om investeringen är den minsta.

De kostnader som jämförts är interna städavgifter, interna hyror och kostnader för renovering och nybygge. Dessutom har man jämfört de olika alternativens inverkan på kommunens budget de kommande fyra åren. Alternativen belastar kommunens ekonomi väldigt olika genom sin inverkan på avskrivningar och balansräkning.

Enligt uträkningarna är alternativet som kombinerar nybygge och renovering av gammalt, alltså det som kommunen valt att gå in för, det som snabbast återställer kommunens överskott. Ett helt nytt skolcampus skulle däremot ge miljonminus i flera år framöver, medan en renovering av befintliga byggnader skulle ge plusresultat nästa år, men några hundra tusen på minussidan de följande åren.

– Realiteten är att vi inte har resurser för det tredje alternativet, ett helt nytt campus, säger Isotupa.

Ny skola inom fem år?

Härnäst behandlas skolfrågan i fullmäktige den 11 december. Därefter ska bildningssektorn i Sjundeå kartlägga sitt behov av lokaler.

– Det innebär skolorna, biblioteket och verkstäderna. Därefter inleds projektplaneringen, där behoven omvandlas till kvadratmeter. Där behandlas också olika modeller för byggena, inklusive livscykelmodellen, säger Isotupa.

En optimistisk tidtabell för skolprojektet är att nästa år viks för planering så att byggandet kan inledas redan 2019. Totalt skulle projektet då ta tre till fem år.

Vid sidan av byggplaneringen ska kommunen också göra en utredning av vad man ska göra med de byggnader som blir utanför skolprojektet. I praktiken innebär det Päivärinteen koulus byggnader. Trähuset från 1939 är skyddat, i de övriga husen finns omfattande problem med inomhusluften trots flera åtgärder under åren.