En traditionell kväll med fräscha namn

Eldsjäl. – I byn och i Västnyland finns många aktiva, säger konferenciär Monica von Bonsdorff som bosatte sig i Barösund på heltid för sexton år sedan.Bild: Elsa Kemppainen

Humor, feminism och historia var ledorden på årets litteraturafton. Ett beprövat koncept fick leva vidare i Barösund – men hur nästa år ser ut vet ingen.

Ängsblommor står yviga i stora glasdunkar längs scenkanten i Wallhalla – Maj-Britt Björklöf har dekorerat vackert som vanligt. Många är på plats redan en halvtimme innan det börjar och uppdaterar varandra om det senaste. Litteraturaftonen i Barösund har blivit inte bara en kulturell, utan också en social, institution.

Märta Tikkanen gav i fjol ifrån sig ansvaret efter trettio år – men vem skulle ta över det anrika evenemanget? Det var länge osäkert om det alls skulle bli några fler litteraturaftnar, men till sist anmälde sig eldsjälarna Monica von Bonsdorff och Pauline von Bonsdorff som frivilliga.

Stolarna tar inte slut som de gjort vissa år, men visst är det fullsatt. Solen har skinit från en klarblå himmel hela dagen och svetten pärlar på pannorna.

Nya förmågor

Sex författare fick sin sedvanliga kvart var, och de flesta höll sig inom den strama tidsgränsen. Vissa år har de varit rentav anarkistiska och friskt överskridit alla begränsningar.

Thomas Wulff inleder kvällen med att presentera den avslutande delen av sin romantrilogi Otack är världens lön. Fragment, incidenter och fantasier ur Ivarlassys liv. Ekenäsbördiga Hanna Lutz fortsätter med sin bok Vildsvin. Anders Larsson, tills vidare mest känd för sin scenkonst, får det med några sekunders mellanrum att runga av skratt i salen när han läser ur sin bok Ett barns memoarer.

– Hans texter är roliga på så många nivåer, säger Monica von Bonsdorff strax efter att skrattsalvorna ebbat ut efter Larsson och det är dags för paus.

Här slungas lyssnaren från en värld till en annan på någon minut. von Bonsdorff såg det som viktigt att inläggen skulle fyllas med litterärt innehåll, inte bara improviserat prat. Likaså ville man ha fräscha namn och inte samma stjärnor år efter år.

– Vi ville lyfta fram unga författare och sådana som varit mer osynliga i offentligheten, säger Monica von Bondsdorff. Som litteraturvetare känner hon till fältet mer än väl.

Levande människor

Märta Tikkanen var bra på det hon gjorde, men litteraturaftonen kan leva vidare också utan henne som huvudansvarig.

– Märta har skapat en kultur. Alla i trakten som är det minsta intresserade av litteratur och läsning vill till Barösund.

Hit kommer man ändå i första hand för att få lästips och kontakt med författarna i egenskap av levande människor som annars så ofta gömmer sig bakom berättelserna.

– Alla är här för att höra författarna.

Ingen av författarna frågade om arvodet när de blev tillfrågade att uppträda, det säger enligt Monica von Bonsdorff något om evenemangets roll på det litterära fältet. Det är inte ovanligt att författarna själva frågar om de får delta.

– Alla ser evenemanget som en möjlighet att få möta sina läsare.

Galenskap och epidemier

Efter pausen, då de flesta passar på att socialisera vilt, är det dags för musikprogram. En av författarna som uppträder efter pausen är Johanna Holmström. Hennes bok Själarnas ö har precis kommit från tryckeriet.

– Folk har alltid försökt diagnostisera kvinnorna i mina böcker, säger hon. Holmström talar om hur kvinnor som betett sig på ett oönskat sätt snabbt blivit stämplade som sjuka.

Kvinnorna har kanske bara varit i en brytningspunkt i livet eller helt enkelt missnöjda med hur de haft det. I historien är det vanligt att kvinnor överdiagnostiseras, säger hon, alla läkare var män och förstod sig inte på kvinnospecifika företeelser som mens eller förlossning.

Den makabra historien är återkommande i programmet. Sture Lindholm berättar om sin bok Fånglägerhelvetet i Dragsvik som handlar om hur en av tjugofem finländska män fick sätta livet till i Dragsvik fångläger under omänskliga förhållanden med härjande epidemier 1918.

– Det var den största humanitära katastrofen i Finlands historia, säger Lindholm som är tjänstledig på obestämd tid från sitt jobb som historielärare i Ekenäs gymnasium.

Jolin Slotte aktuell med sin prosalyriska berättelse Alla bubblor brister fortsatte med den feministiska tematiken som är aktuell hos Holmström. Dikten Jag har aldrig blivit våldtagen, läst med en modersmålslärares bärande stämma, fick det att bli knäpptyst i salen.

Rosa Jopocyklar och tuggummi med jordgubbssmak som blir ett hopprep skapar en egen värld på Wallhallascenen. I Jolin Slottes universum tar en ung kvinna makten tillbaka. Slotte är glad över sin nya bok, den är annorlunda.

– Det finns så få bilderböcker för vuxna.

Finns det pengar?

Efter årets evenemang ska situationen utvärderas igen. Finns det möjlighet att fortsätta? Om det blir någon fortsättning beror dels på om det finns pengar, dels på om det finns någon som vill ta över det hela.

Kulturkommittén föddes ur arbetet för att hindra stängningen av byskolan. Det misslyckades, men kommittén levde vidare.

– I byn och i Västnyland finns många aktiva, säger von Bonsdorff som bosatte sig i Barösund på heltid för sexton år sedan.

Monica von Bonsdorff har mycket att stå i med, och så hade hon planerat att ta sig mera tid för familj och vänner. Hon utesluter inte möjligheten att fortsätta själv, men hoppas att en ny grupp kulturaktiva dyker upp och vill föra traditionen vidare.

– Litteraturaftonen är ett viktigt varumärke för Barösund. Det är fint att högklassig kultur kan erbjudas också på landsbygden.

Litteraturafton i Barösund

Johanna Holmström, Anders Larsson, Sture Lindholm, Hanna Lutz, Jolin Slotte och Thomas Wulff uppträdde på årets litteraturafton.

Evenemanget arrangerades för 31 gången. I fjol meddelade Märta Tikkanen att hon inte längre arrangerar evenemanget. Det fortsatte i år tack vare Monica och Pauline von Bonsdorff. Föreningen Ingå bokmalar stödde evenemanget ekonomiskt.