En stor skola är tuff för lärarna

Det är mycket nu. – Om våra lärare inte mår bra mår inte heller eleverna bra, säger Kristiina Koli. Bild: Jenny Paajes

Stora skolenheter är att föredra framför mindre. Det vill Winellska skolans rektor hålla fast vid, trots att hon ser många utmaningar i en stor skola, framför allt för lärarna.

– Lärarna är trötta och vi är bara i början av oktober. Till all tur har de nu haft höstlov och har fått vila upp sig, säger Kristiina Koli.

Hon är rektor för Winellska skolan i Kyrkslätt och chefar därmed över 765 elever och 70 lärare.

Späckat schema

Det finns flera orsaker till att lärarna i Winellska skolan är mer utmattade än vanligt. Det handlar bland annat om att den nya läroplanen sätter press på lärarna att förändra sina utlärningsmetoder och därmed även förändra hela sin yrkesroll menar Koli. Dels beror det på att lärarna utöver sina undervisningstimmar sitter med i olika mindre team, vilket kräver sin tid.

Klasslärarna och klassföreståndarna sitter med i årskursteam för att samplanera undervisningen eller andra ärenden i respektive årskurs. Ämneslärare har för sin del årskursteam. Utöver detta förväntas samtliga även delta i en av fyra arbetsgrupper som verkar för skolans trivsel och framtida utveckling. Lägg till lärarmöten, workshopar, föräldramöten och mycket annat därtill och vem som helst förstår att lärarna har en späckad tidtabell.

Utbrändhet

Ibland händer det att lärare blir utbrända. När det händer, vilket enligt Koli ändå inte är särskilt ofta, är det viktigt att genast ta tag i problemet.

– Om våra lärare inte mår bra mår inte heller eleverna bra. Det finns lärare som upplever att de har för mycket och då vi märker att så är fallet ser vi över situationen och försöker ändra på det som tar mer än det ger.

Koli poängterar att alla lärare är olika och därmed har olika kapacitet att hantera stress på jobbet. Medan en del ständigt tampas med dåligt samvete och mår dåligt över ogjorda grejer, kan andra släppa taget och fokusera på det viktigaste. Ibland spelar också privatlivet en stor roll i lärarnas ork.

– Mycket av ansvaret ligger på läraren själv, att se över sina egna resurser och fördela tiden så att man klarar av arbetet. Mitt jobb är att titta på helheten och styra vartåt skolan är på väg.

Nya metoder

Det allra viktigaste i en stor skola är enligt Koli att både personalen och eleverna trivs. Under hösten har man vidtagit åtgärder för att göra skolvardagen mer trivsam för bägge grupper användare.

För lärarnas del har det blivit färre gemensamma möten. I stället skickar Koli information, ett så kallat veckobrev, till personalen per e-post. Detta har gett lärarna mer tid för annat.

– Det vi också satsat på är så kallade kompetensveckor, tre stycken per läsår, i vilka vi försöker få in vintersportdagar, dagsverksdagar och annat som strular till vår normala verksamhet. På det sättet försöker vi freda resten av skolåret till normal undervisning, säger Koli.

För elevernas del har det blivit en ny rutin vad gäller rasterna. I stället för att alla de lägre klasserna ska ha rast samtidigt har man nu delat upp dem så att årskurserna 1 till 3 har rast samtidigt och årskurserna 4 till 6 samtidigt.

– Det här gör rasterna mindre hektiska. Knappast har lärarna ännu heller tillräckligt med tid att se alla elever och vad som pågår i korridorerna, men nu är i alla fall rasterna lugnare och då är det också lättare för de vuxna att upptäcka eventuella problem. I en stor skola är ljudnivån högre, på rasterna och i matsalen, än i en liten skola. Jag medger att det är en utmaning hos oss.

Stojet har flyttat neråt

Apropå ljudnivån konstaterar Koli att utmaningar relaterade till stökiga elever har gått neråt i årskurserna. Då man tidigare på förekommen anledning satsade på mindre storleksklasser i årskurserna 7 till 9, har skolan från och med i höst haft färre grupper i högstadiet och därför kunnat lösgöra resurser för de lägre klasserna.

– Det är i de lägre klasserna vi ser verkliga utmaningar. I årskurserna 7 till 9 förekommer det knappast några kvarsittningar längre. Behovet att fostra eleverna har gått ner till ett minimum där.

Ett ständigt sökande

Som vinnare i den oupphörliga jakten på bättre strukturer står både lärarna och eleverna. Det bästa med en stor skola är enligt Koli just de otaliga möjligheterna till förändring och förbättring av strukturer.

I en stor skola behöver heller ingen vara ensam.

– Att lärarna får arbeta i team, att både klass- och ämneslärarna har kollegor, ger inte bara lärarna utan hela skolan ett mervärde. Synergieffekterna är otroliga, fler hjärnor arbetar helt enkelt bättre än en. Eleverna hittar enkelt kamrater i en stor skola. Till och med rektorn har en biträdande rektor att dela allt det byråkratiska ansvaret med!

Koli är tacksam över att få arbeta i en kommun hon kallar för utbildningsvänlig. I klartext innebär det att resurser ges.

– Speciallärarstyrkan är bra i vår skola. Det positiva med en stor skola är att vi har ett helt elevvårdsteam här varje dag i veckan, till skillnad från små byskolor där man kanske får nöja sig med en kurator på plats en dag per vecka.

Enligt Kristiina Koli vinner fördelarna i en stor skola lätt över nackdelarna, trots att hon är medveten om bäggedera.

– Winellska skolan har lockat fenomenalt proffsiga, behöriga lärare som vill vara med och utveckla en modern fungerande skolhelhet. Jag stortrivs.

Mer läsning