En spektakulär byggnad önskas

Byggytan. Här bakom museichef Dan Lindholm planeras det nya konstmuseet byggas. I bakgrunden skymtar Galleri Elverket och Ekta museum. Bild: Lina Enlund

Ekenäs kan få Västnylands första konstmuseum. En spektakulär byggnad, ett konstverk i sig – så hoppas donatorn att konstmuseet ska bli.

Redan år 2005 tog Albert de la Chapelle kontakt med museichef Dan Lindholm vid Ekta museum. Han ville grunda en fond som skulle stödja och befordra kvalitetskonst, kultur och bildning i den svenskspråkiga miljön i Västnyland.

Det är ganska exakt 13 år sedan.

– Den 30 mars 2005 fick jag hans första e-post sänd till mig. Hans bärande tanke var att stödja museets verksamhet, ge det en guldkant. Betoningen skulle ligga på konst och herrgårdskultur, säger Dan Lindholm.

Han ler brett då han erkänner att det under de gångna åren ofta varit pirrigt att ha en hemlig och givmild donator i ryggen. En donator som inte velat framhäva sig själv på något sätt, säger Dan Lindholm.

– Därför var vi alltid tvungna att i olika kommunala handlingar skriva att det var en fond vid Svenska litteratursällskapet som hade bekostat olika verk som vi fick.

Vilket ju var sant, men nu då planen på ett nytt konstmuseum avslöjas får Albert de la Chapelle ändå lov att "stiga fram" som mannen bakom fonden. Det handlar om en så pass stor satsning, konstaterar Dan Lindholm.

Albert de la Chapelle har sedermera grundat en självständig konststiftelse och det är stiftelsen som ska bygga konstmuseet, i samförstånd med Raseborgs stad. Då museibyggnaden står färdig är planen att den överlåts till staden.

Pusselbit som saknas

Dan Lindholm ser det planerade konstmuseet som en pusselbit som saknas i trakten, för det finns inget egentligt konstmuseum i Västnyland.

– De närmaste konstmuseerna är Veturitalli i Salo och Emma i Esbo, det är ungefär 70 kilometer till vardera, säger Dan Lindholm.

Detta sagt utan att på något sätt förminska de årliga utställningarna i Fiskars – de är viktiga och placerar Västnyland på konstkartan.

700 spektakulära kvadratmetrar

Konstmuseet planeras bli cirka 700 kvadratmeter stort, fördelat på åtminstone två våningar. Eventuellt fler eftersom byggytan på tomten bara är omkring 360 kvadratmeter stor.

– Donatorn vill att byggnaden ska bli spektakulär, ett konstverk i sig, säger Dan Lindholm.

Han är klart införstådd med att det handlar om ett projekt på en central plats som redan nu väcker åsikter.

– Därför ville vi komma ut med det nu, så att folk ska vara medvetna om planerna. Var och en har ju sin åsikt och har rätt till den, men vi kan kanske inte lyssna på alla åsikter.

Planen är att resa den nya museibyggnaden i korsningen av Gustav Wasas gata och Brunnsgatan, på samma gård som bland annat Ekta museum, Pro Artibus och galleri Elverket redan finns.

– Det har funnits ett hus på platsen tidigare, så det är litet tomt där just nu, säger Dan Lindholm.

Just där museibyggnaden är planerad att byggas står en stor gammal öltunna från Hultmans bryggeri, den får flytta till en annan plats på museigården. Tomtens trädbestånd försöker man däremot röra så litet som möjligt.

Ändring i stadsplan krävs

Det krävs en ändring i stadsplanen för att museet ska kunna byggas, det finns nämligen inte byggrätt i gällande plan.

– Den processen har sin egen gång och jämsides med den ska vi utlysa en arkitekttävling för inbjudna arkitekter. Men först av allt ska vi göra upp en projektplan.

Den omkringliggande miljön i Gamla stan i Ekenäs ställer sina krav.

– Byggnaden måste passa in, kanske ha element eller drag som verkar gamla. Som övervakande myndighet måste vi ta det i beaktande, men vi är inte ute efter en stockbyggnad som ser gammal ut.

Att bygga nytt är inte den enda möjligheten som utretts. Också befintliga byggnader, däribland stadshuset vid Rådhustorget, har granskats som möjliga museikandidater.

– Men en gammal byggnad har sina utmaningar, såsom ljus och luftfuktighet, säger Dan Lindholm. Man får inte heller göra vad som helst i ett gammalt hus.

En annan fråga som behöver tänkas igenom är logistiken kring museiområdet, hur den kan ordnas på bästa sätt.

Tidtabellen för nybygget är oklar, just på grund av att en stadsplaneändring krävs. Dan Lindholm har ändå förhoppningar om byggstart om ett år.

Kända namn i samlingen

I dag omfattar Albert de la Chapelles fonds konstsamling 45 verk av konstnärer som fonden under årens lopp köpt in och donerat till Västra Nylands landskapsmuseum.

Det är verk av konstnärer som Helene Schjerfbeck, Tove Jansson, Elin Danielson-Gambogi, Tuulikki Pietilä, Ellen Thesleff, Juhani Linnovaara, Magnus Hjalmar Munsterhjelm, Åke Mattas, Kain Tapper ... listan är längre än så, och imponerande.

Dan Lindholm är själv speciellt förtjust i bland annat Munsterhjelms Afton i Barösund i olja och Schjerfbecks Gästgivargården i blyerts och akvarell, bägge verk som han önskat att fonden ska köpa. Afton i Barösund är de facto det enskilt dyraste av verken som fonden köpt; det kostade 49 300 euro.

– Vi kommer att visa fondens konstsamling i Ekta museum i sommar, säger Dan Lindholm.

Utställningen är öppen från den 26 april till den 26 augusti.

Meningen är att verken framöver ska visas i konstmuseet, som dels ska ha en permanent utställning på samma sätt som den permanenta Schjerfbeck-utställningen i Ekta – nej, den ska inte flytta, är svaret på en direkt fråga – dels variera genom att visa annan konst.

Född: 1933.

Familj: gift med Clara D. Bloomfield.

Härstammar från Lindö i Tenala. Lindö herrgård har varit i släktens ägo sedan 1818.

Albert de la Chapelle avlade medicine- och kirurgie doktors grad 1962, specialiserade sig på genetik.

Det var han som lanserade kromosomanalysen i Finland och var först med att beskriva kvinnlig kromosomuppsättning hos vissa män.

I samarbete med andra forskare inledde och utvecklade han den molekylära utforskningen av de så kallade finländska ärftliga sjukdomarna.

1993 upptäckte de la Chapelle de gener som orsakar den vanligaste formen av ärftlig tjocktarmscancer.

Professor i medicinsk genetik vid Helsingfors universitet fram till pensioneringen 1997.

Efter pensioneringen mottog han en professur i cancer- och molekylärgenetik vid Ohio State University i Columbus, USA.

Har belönats med Matti Äyräpää-priset 1990 och Niilo Voipios pris 2003.

2005 grundade han Albert de la Chapelles fond med Svenska litteratursällskapet som mottagare. Fonden har en egen styrelse med advokat Göran Wörlund som ordförande.

Källa: SLS