En kreativ skola behövs i framtiden

Martin Terho och Veera Vilppunen visar upp sina etsningsverk som de gjort under Heikki Kukkonens ledning. Bild: Lina Enlund

Minskade statsandelar, mindre årskullar med mycket att välja mellan i studieväg tvingar Västra Nylands folkhögskola att vända på slantarna.

Mörkgrönt och mörkblått. Det är någonting charmigt över den dunkla färgskalan som präglar huvudbyggnaden från 1978. Vi går genom skolans labyrintaktiga korridorer och tittar in i olika rum. I ett av dem undervisar Mathias Heinänen i seriekonst, i ett annat berättar Heikki Kukkonen passionerat om hur etsning går till.

I de nyare delarna av skolan, modell 1990- och 2010-tal blir det ljusare. Solen strömmar in från säsongens första vinterlandskap utanför.

– Läget vid Pumpviken är fantasiskt, säger Kerstin Ilander som sedan sju år tillbaka är styrelseordförande i samkommunen som äger VNF.

Och man kan inte annat än hålla med.

– Vi har alla linjer under samma tak förutom Teaterlinjen som håller till på Tryckeriteatern, säger skolans informatör Peggy Åhman.

Svante trivs

I ett tredje rum har studeranden från Juridiska programmet slagit ihop sig med kamraterna från Språk och turism. Under Anna Lönngrens ledning har man precis inlett en kurs i mänskliga rättigheter. Undervisningsmetoden för dagen är ett så kallat inlärningskafé. Deltagarna är fördelade kring flera bord. Vid varje bord diskuterar man kring samma tema. Vid varje bord finns en sekreterare som stannar kvar när de övriga flyttar till ett av de andra borden för att fortsätta diskutera. När alla suttit vid varje bord sammanfattar man diskussionerna.

– Med den här metoden hinner vi under en förmiddag behandla lika mycket som man vanligtvis skulle behandla på tio lektioner, säger Lönngren entusiastiskt.

Vid ett av borden sitter Svante Lindholm från Åland. Han blev inte antagen till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet vid första försöket. Då tipsade hans syster honom via Facebook om det juridiska programmet på VNF. Och Lindholm är positivt överraskad.

– För mig som ålänning var en folkhögskola ett ställe dit personer på den lite latare sidan sökte sig efter högstadiet. Nu har jag fått en inblick i hur folkhögskolor fungerar och insett att de behövs.

Lindholm ser året vid VNF som en bra möjlighet till att förbättra sina chanser att komma in på universitet – antingen i Åbo eller i Helsingfors.

– Folkis ger en bra bas att stå på. Här går man in på olika rättsområden på grundnivå, vilket det kanske inte finns möjlighet till på universiteten.

Som ordförande i studeranderådet har han engagerat sig i trivselfrågor för de studerande.

Bland annat funderar man på en slags anslagstavla där det till exempel kan framkomma om någon är på väg med bil till matbutiken så att den som vill kan passa på att åka med.

– Vi jobbar också med en jämställdhetsplan – en värdegrund för VNF som berättar vad vi står för.

För Lindholm är det viktigt att alla i skolan har någon de kan knyta an till.

– Men det är svårt att känna sig ensam här. Många av oss bor på internatet så vi ser varandra dagligen. Dessutom är Karis en ganska liten stad så det är lätt att vi råkar på varandra under helgerna också.

Lindholm tycker att de studerande vid de olika linjerna utgör en spännande blandning.

– Fast den ena studerar juridik och den andra konst hittar man alltid gemensamma nämnare. Tillsammans sitter vi på mycket kunskap och vi kompletterar varandra bra.

Satsar inne och ute

VNF har på sistone sökt nya samarbetsformer. Under något som man kallar för Kulturparasollet samarbetar man med gymnasierna. Gymnasieelever kan välja kurser i scenkonst vid VNF. Open Minds Media är en annan nysatsning. Det är en studiehelhet bestående av utbildning i kommunikation genom bild och text. Den riktar sig till unga personer med specialbehov och är ett samarbete med Kårkulla.

Man har satsat mer på att hyra ut skolans faciliteter till utomstående och de volymerna har redan ökat.

– Här är det stilla bara tre veckor under sommaren. Normala skolor står tomma i mycket större utsträckning, säger Ilander.

Kerstin Ilander säger att VNF mår bra. Den egna ekonomin är i skick och de egna fastigheterna likaså.

Men det finns ekonomiska utmaningar som främst beror på yttre faktorer. Årskullarna blir mindre. I augusti inledde 106 studerande sina studier i skolan mot 135 vid starten året innan. Och det finns ett gediget utbud av studieplatser i Svenskfinland.

– Det kostar att studera vid VNF och om familjernas ekonomi försämras så återspeglas det hos oss, säger Ilander.

En annan aspekt att beakta är att statsandelarna för den fria bildningen kommer att minska ytterligare. Med olika ekonomiska anpassningsåtgärder har man vid VNF ändå lyckats skära i utgifterna. Nästa år beräknas statsandelarna därför att täcka cirka 57 procent av VNF:s kostnader. År 2015 täckte statsandelarna bara 50,6 procent.

Även om man tvingats vända på slantarna har man varit mån om att se över fastigheten. I internatet har man förnyat alla badrum. Nästa projekt är köken. På utsidan har man bytt tak och målat fasaderna.

Trots det har skolan inga skulder.

Kommunernas 4,7 procent

Inställningen till VNF varierar bland ägarkommunerna.

– Klimatet har blivit bättre. Eftersom det är kommunerna som upprätthåller VNF så är det i deras intresse att det går bra för skolan. Och vilka ägare av utbildningsinstitutioner behöver inte betala någonting? Kommunerna betalar 4,7 procent av driftskostnaderna. Man kan fundera på om det är mycket eller lite.

Ilander påpekar att andra stadiets utbildning inte heller är gratis och att också ungdomsgarantin medför kostnader för kommunerna.

– Ungdomar på drift kostar kommunerna i alla fall. Det är bättre att de vistas i de här förhållandena än att de blir uppsökta av en ungdomsarbetare som säger vad de borde göra. Det skulle innebära ett stort avbräck i utbildningssektorn om inte det här alternativet fanns.

Till ägarkommunernas skyldigheter hör att betala andelar beroende på antalet studerande från respektive kommun. För nästa år handlar det om totalt 80 000 euro. För sina 20 studerande betalar Raseborg mest, drygt 34 000 euro.

– Det kan vägas mot att VNF betalar nästan 27 000 euro i fastighetsskatt till Raseborg, säger Ilander.

Framtidens skola

Hon tror starkt på behovet av den fria bildning som folkhögskolan står för.

– Gymnasiet är inte en skola som är menad för alla. Den är i första hand tänkt för dem som ska läsa vidare på högskola eller universitet. Alla är inte stöpta i samma form och vi utvecklas i olika takt. Alla vet inte vad de vill. Folkhögskolan är en plats för mognad – ett ställe där man kan finna sig själv utan pressen av att avlägga en examen.

En stor del av de studerande är sådana som gått gymnasiet men söker sig till VNF för att de vill bättra på sina kunskaper och bli antagna till universitet.

– Det finns undersökningar som visar att det är ovanligare för sådana som studerat vid folkhögskola att avbryta sina fortsatta studier än det är för andra.

Ilander ser folkhögskolan som framtidens utbildningsinstans.

– Om 20 år kommer de flesta att arbeta i yrken som vi inte ens känner till i dag. Arbetsuppgifterna kommer att vara immateriella. För det behövs en kreativ skola. Det kulturella innehållet kommer att göra skillnaden. Här fostras man att ta ansvar för sina egna studier och man lär sig saker som man inte lär sig på annat håll. Det är där folkhögskolans mervärde finns. Jag kan inte förstå varför VNF inte skulle behövas i framtiden.

FAKTA

Västra Nylands folkhögskola

VNF ägs och upprätthålls av en samkommun som består av städerna Raseborg, Hangö, Grankulla, Esbo och Vanda samt kommunerna Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt.

I år studerar 101 personer på nio olika linjer. Det finns totalt tio inriktningar men Modelinjen blev inte av i år på grund av för litet intresse.

De olika linjerna är Juridiska programmet, Natur och medicin, Språk och turism, Konst, Dans, Fotokonst, Mode, Teater samt Seriekonst, grafisk design och animation.

Dessutom finns den Tionde klassen där man erbjuds möjligheten att förbättra sitt avgångsbetyg från grundskolan och samtidigt fundera på vad man vill studera i framtiden.

I år finns också utbildningen Open Minds Media som är en studiehelhet bestående av kommunikation genom bild och text. Utbildningen riktar sig till unga personer med specialbehov. Den är ett samarbete med Kårkulla.

Mer läsning