En budget för framtiden

Hösten är alltid en fartfylld tid inom politiken. De senaste veckorna har inom regeringen dominerats av arbetet med nästa års statsbudget.

Statsbudgeten handlar i allra högsta grad om prioriteringar, vad man satsar resurser på och varför. I samband med årets budgetmangling sattes också en hel del fokus på klimatfrågan och sysselsättningen. Ett förhandlingsresultat kräver alltid balansering av olika intressen och prioriteringar. Också den här gången krävdes både tid och ansträngningar för att komma i mål, med det kändes ändå bra att stiga ur Ständerhuset efter budgetförhandlingarna. Tillväxt, hållbar klimatpolitik och framtidstro är ledorden i nästa års budget. Vi vet alla att coronaåren har varit krävande – såväl på mänskligt plan som för statsekonomin och sysselsättningen. Nu ser vi äntligen att ekonomin och sysselsättningsgraden igen ökar.

Den här utvecklingen stärker hoppet om en snabb återhämtning. Samtidigt gör regeringen investeringar för att skapa tillväxt genom Finlands nationella program inom EU:s återhämtningspaket. Det här innebär att vi använder 1,2 miljarder på att minska utsläpp, öka produktiviteten, försnabba tillgången till vård och främja jämställdhet – en betydande satsning som inte bara ger återhämtning, utan också skapar en modernare, mer hållbar och motståndskraftig grund för vår tillväxt.

Inför budgetbehandlingen diskuterades bland annat anslagen för polisen och forskning. I budgetmanglingen kom vi överens om att trygga Finlands Akademis finansiering och att höja polisens anslag för 2022. Också de här är beslut som är lätta att glädas över.

Lönsamma och konkurrenskraftiga företag är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå en högre sysselsättningsgrad, som i sin tur utgör grunden för vårt välfärdssamhälle. Därför var det viktigt att vi varken höjde företagens beskattning eller skatten på förvärvsinkomst. När ekonomin nu växer ser vi att det finns en brist på arbetskraft inom flera branscher. Det är viktigt att det här inte blir en flaskhals för företagen och därmed vår ekonomiska tillväxt. För att stimulera tillväxten och förbättra sysselsättningsläget kommer regeringen med en hel del förslag, bland annat ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag. Studerandes inkomstgränser höjs, och för personer över 60 år utarbetas en trappstegsmodell för höjt arbetsinkomstavdrag. Inkomstgränserna för de lantbrukare som får avträdelsepension avskaffas permanent. Regeringen inför en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Samtliga har varit långvariga målsättningar för SFP och bidrar till att göra det mer attraktivt och lönsamt för allt fler att jobba.

Klimatfrågan var en viktig del av höstens budgetmangling. SFP vill se ett klimatneutralt Finland 2035. Regeringens beslut och målsättningar gör att vi på ett trovärdigt sätt kan uppnå klimatmålen och samtidigt stöder de en hållbar tillväxt. Jag är särskilt glad över att regeringen ansträngt sig för att hitta incitament för klimatsmarta åtgärder och för att på det sättet skapa en acceptans för vår klimatpolitik. Det är också viktigt att regeringen ser jord- och skogsbrukssektorns potential för att bidra i arbetet för klimatneutralitet. De är de enda sektorer som också binder koldioxidutsläpp – och är därför en viktig del av lösningen.

Regeringens budgetförslag är en balanserad helhet som bidrar till en hållbar utveckling. Under hösten kommer riksdagen att behandla vårt förslag. Regeringens arbete med budgeten för 2022 är nu avslutat, men många viktiga frågor återstår ännu under det dryga ett och ett halvt år som finns kvar av regeringsperioden. Det här arbetet fortsätter.

Thomas Blomqvist är riksdagsledamot (SFP) och minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.