En av tio elever äter ordentlig skollunch – många kommuner följer inte rekommendationerna om mellanmål

Endast en fjärdedel av kommunerna följer mellanmålsrekommendationerna för skolelever. Bild: Jeanette Östman/SPT

Högst en tiondel av skoleleverna får dagligen i sig en näringsmässigt fullvärdig skollunch, visar en färsk utredning.

Högst en av tio skolelever äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch. Det framkommer i en färsk undersökning som statsrådet låtit göra. Om skoldagen blir lång erbjuder endast var fjärde kommun ett avgiftsfritt mellanmål.

Eftersom mellanmålspraxisen varierar stort mellan skolor och kommuner försätts eleverna i en ojämlik ställning på grund av bostadsorten. Undersökningen visar att över hälften av kommunerna inte alls erbjuder ett avgiftsfritt mellanmål medan 42 procent av kommunerna endast erbjuder det till en del av eleverna.

Enligt rekommendationen för skolbespisning borde skolan erbjuda ett mellanmål om skoldagen pågår längre än tre timmar efter lunchen. Enligt utredningen följer endast var fjärde kommun den rekommendationen.

Mellanmålen under långa skoldagar består oftast av dryck och knäckebröd med bredbart pålägg. De avgiftsbelagda mellanmål som erbjuds eleverna i skolornas klubbar är däremot med större sannolikhet näringsmässigt fullvärdiga.

De övriga avgiftsbelagda mellanmål som eleverna erbjuds är inte alltid hälsosamma eller näringsrika.

Utredningen slår fast att skolmåltiderna behöver utvecklas såväl på riksnivå som på kommunnivå. Även på skolnivå behöver utveckling ske. I undersökningens rapport presenteras åtgärdsförslag som är konkreta och genomförbara.

Resultaten ska ligga som underlag vid beredningen av utvecklingsprogrammet för skolmaten och utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.