Elevantal tvingar till skolöversikt

Det blev inget beslut om renoveringen av Kyrkfjärdens skola vid kommunstyrelsens möte i måndags. Bild: Arkiv/Marit Lundström

Hur många skolor har Ingå råd med? Frågan dyker upp i samband med renoveringsplaner för Kyrkfjärdens skola.

Det blev inget beslut om renoveringen av Kyrkfjärdens skola vid kommunstyrelsens möte i måndags. I stället skickades ärendet tillbaka till tjänstemännen för närmare beredning.

– Styrelsen vill ha svar på frågor om förändringen i processen. Varför är förslaget nu att bara göra nödvändiga reparationer? Dessutom är de nödvändiga reparationerna och de ekonomiska konsekvenserna av dem inte preciserade. Vi vill ha mer kött på benen men vår uppriktiga strävan är att få projektet framåt, säger styrelseordförande Henrik Wickström (SFP) om styrelsens beslut att remittera skolfrågan vid sitt möte i måndags.

Ärendet har åkt omkring i det kommunala beslutsfattandet sedan november i fjol, då bildningsnämnden gjorde en första kartläggning av skolans utrymmesbehov. Sedan dess har turerna varit många. I somras föreslog tjänstemän för bildnings- och välfärdsnämnden och tekniska nämnden att kommunen skulle gå in för att bygga en helt ny skola. Motiveringen var att det alternativet ger skolan och kommunen störst möjligheter att flexibelt organisera verksamhet i byggnaden.

Nu dök i stället formuleringar som "ska servicenätet först granskas" och "utredas alternativa och nya verksamhetsmodeller med tanke på kommunens fastighetsmassa som helhet" upp. I stället för ett nybygge ville tjänstemännen nu att man bara gör nödvändiga reparationer i skolan nästa år och hyr paviljonger för eventuella behov av tilläggsutrymme.

– Man kan inte på något sätt berömma projekthanteringen i den här frågan. Om vi hela tiden kommer på nya tankar som vi börjar följa så kommer vi aldrig vidare, säger Wickström.

Vill tänka efter före

Kommundirektör Jarl Boström förnekar ändå att det är frågan om en kovändning i sak.

– Vi behöver bara lite tilläggstid för att se över hur stor skola vi egentligen behöver. Det föreslagna nybygget utgår från ett elevunderlag på 250 elever men de senaste elevprognoserna vi har för de följande sex-sju åren pekar bara neråt. De är rent bedrövliga, säger han.

Det här läsåret har Ingå 295 barn i svenskspråkig förskola och skola i klasserna ett till sex. Om fem år är prognosen kring 220. Det totala antalet barn i alla språkgrupper ser ut att minska med 100 på fem år.

– Det innebär att vi måste se över hur många skolor vi behöver och hur många klasser, säger bildningschef Merja Olkinuora.

Finns det risk för att Ingå måste stänga någon skola?

– Sådana risker finns det alltid men det är inget vi har gått in för nu, säger Olkinuora.

Jarl Boström vill inte svara på frågan om Ingå har behov av att minska antalet skolor, men:

– Hur små grupper har vi råd med? Det föds för lite barn, antalet döda är högre än antalet födda och bara invandringen håller upp befolkningsmängden. Det är en utmaning.

Enligt Henrik Wickström har frågan om servicenätsutredning inte diskuterats i något politiskt organ tidigare, även om en sådan i princip ska höra till varje kommuns basutrustning.

Varifrån kommer då tanken att utreda servicenätet?

– Det är något som har kommit fram under processen gång, säger Boström.

Även om renoveringen av Kyrkfjärdens skola nu kopplas till servicenätet, läs: antalet skolor och mängden annan service i kommunen, är målet med timeouten i Kyrkfjärdenprocessen inte direkt nedskärningar. I stället behöver man noggrannare analysera det verkliga behovet i kommunen, inte bara när det gäller klassrum.

– Behöver vi Wilhelmsdal som möteslokal eller flyttar vi all den verksamheten till skolan? Hur blir det med ungdomsutrymmena? Det är bättre att tänka efter ordentligt nu så att vi inte gör något som vi ångrar om fem år, säger Boström.