Elbrist kan hota i vinter

Nyligen varnade stamnätsbolaget Fingrid för att det finns stor risk för elbrist under dagar med sträng köld i vinter. För ett par veckor sedan tog Försörjningsberedskapscentralen fasta på samma sak.

Centralen verkar inom Arbets- och näringsministeriet. Den planerar och upprätthåller utvecklingen av landets beredskap på olika områden.

Centralen understryker att Finland måste kunna producera tillräckligt med energi under alla förhållanden och också se till att överföringskapaciteten från utländska energimarknader är tillräcklig.

I dagsläget är marginalerna knappa om det gäller att hantera en konsumtionstopp.

Torsdagsmorgonen den sjunde januari i år då det var smällkallt steg elkonsumtionen till 14 900 megawatt. I Finland producerades 10 700 megawatt, resten, 4 200 megawatt, importerades från Sverige, Estland och Ryssland.

I en rapport från Försörjningsberedskapscentralen i somras varnas för att elförsörjningen kan vara hotad om det blir störningar i produktionen eller i överföringen när konsumtionen är som högst.

Det läget kan uppstå under kalla vinterdagar när eluppvärmningen slukar massor av megawatt. Men sårbarheten märktes också en varm höstdag i fjol. Elförsörjningen ansträngdes till det yttersta då en av enheterna i kärnkraftverket i Lovisa överraskande drabbades av störningar och togs ur produktion.

Just då hade elmarknaden inget att erbjuda, och om reservkraften som används vid störningar inte hade räckt till hade Fingrid eventuellt blivit tvunget att begränsa distributionen. Senast Finland stod inför den situationen var 1977 då strejker gjorde att produktionen sjönk till hälften av det normala.

Men under de 40 år som har gått sedan dess har Finland blivit allt mera beroende av el. Alla vitala funktioner kräver kontinuerlig elförsörjning, julstormen 2011 visade hur snabbt samhället lamslås när strömmen är borta. Konsekvenserna för medborgarna är allvarliga, och ett landsomfattande elavbrott blir också mycket dyrt, kostnaderna beräknas till 100 miljoner euro per timme.

Finland behöver importera el för att täcka behovet. Vid toppkonsumtion uppgår den inhemska produktionskapaciteten teoretiskt till 11 600 megawatt, för att täcka behovet måste man importera 3 400 megawatt. Då överföringskapaciteten uppgår till 5 100 megawatt kan samtidiga störningar i produktion och överföring snabbt leda till elbrist.

Dessutom drar viktiga exportländer som Sverige, Estland och Litauen ner sin produktion, Sverige håller på att avveckla flera kärnkraftsenheter inom de närmaste åren. Och när det är kallt hos oss är det vanligen kallt också i grannländerna, och då står vindmöllorna stilla.

Elpriset är lågt, bland annat för att den förnybara produktionen, som vindkraft, har varit kraftigt subventionerad. Det har lett till att kolkraftverk har blivit olönsamma och lagts ned.

Sedan 2012 har produktionskapacitet för uppskattningsvis 2 500 megawatt tagits ur bruk i Finland. Finlands självförsörjningsmöjligheter i en krissituation har försvagats i motsvarande mån.

I regeringens färska energistrategi ligger fokus på att minimera utsläppen och öka användningen av förnybar energi. Försörjningsberedskapen berörs bara kort, regeringen vill bland annat öka och utveckla överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland.

Målet är att helt fasa ut kolet som energikälla fram till 2030, i överensstämmelse med klimatmålen i Parisavtalet. Regeringen förbereder en lag som förbjuder användningen av stenkol som energikälla.

Men industrin skulle fortfarande få använda kol i sina processer, och kolet skulle också finnas kvar som reservbränsle. Men då måste det också finnas kraftverk som relativt snabbt kan eldas med kol. Visionen av tiotusentals strömlösa elbilar längs gator och vägar går inte riktigt att förena med det effektiva och klimatsmarta samhälle som strategin mynnar ut i.

I rapporten om eltillgången sägs att den nödvändiga reservkapaciteten kan tryggas genom att fortsätta att använda kraftverk som har tagits ur bruk och förlänga driftstiden för anläggningar som ska fasas ut. Här finns reservkapacitet för 1 900 megawatt.

Fortum erbjöd staten att hålla kolkraftverket i Ingå som en passiv reserv, men staten tackade nej, så kraftverket rivs. Det kanske framstår som förhastat ifall farhågorna besannas och strömmen sinar redan i vinter, låt vara att det är en lång process att starta upp ett iskallt kolkraftverk.

Centralens uppmaning att inte göra Finland ännu mer beroende av importerad el är helt berättigad och värd att tas på allvar.

John-Erik Jansén Ledarskribent