Egen mun är närmast

Egen mun är närmast, är ett uttryck jag hörde som barn. Det intressanta är att det fortfarande gäller.

Titta på politiker och partier i riksdagen: den egna munnen är närmast då de blåser upp sig till val. Det har varit skandaler och en av mina bekanta, en tidigare polis, sade väldigt träffande:

– Politikerna är rädda för valet – mera än för folket.

Visst finns det pengar! Finland är ett rikt land! Det hör man ofta politiker från Vänsterförbundet, SDP och De gröna utropa, utan att tänka efter att statsskulden ökat från 50 miljarder euro till 135 miljarder euro under perioden 2008 till 2018 (Länsiväylä 25.7). Valtaktik? Ja. Finland lever på skuld och mycket av välfärden, bidrag och stöd är andras pengar. Och då har vi de senaste fyra-fem åren upplevt sällsynt goda tider med förbättrad sysselsättning och kraftig ekonomisk tillväxt. En tillväxt som går mot sitt slut. Helsingin Sanomat skrev för en tid sedan att det allmännas intresse allt oftare sätts på undantag. Makt och egen position är mera intressanta.

En profilering av vad partierna arbetar för ger följande bild från vänster till höger:

Vänsterförbundet förespråkar höga skatter och vill gärna dela ut bidrag och stöd. SDP önskar höja skatterna för "de rika" (läs: medelklassen betalar) och säger nej till förändringar i samhället.

De gröna pratar för natur och miljö samt för de universitetsutbildade. Ordförande Touko Aalto kämpar för mänskliga rättigheter med naken överkropp på en gay-klubb i Stockholm.

Centerpartiet talar för landsbygdens folk och för att förbättra sysselsättningen. Statsminister Juha Sipilä vill få ordning på landets ekonomi, men föll i Centerpartiets gamla varggrop – landskapsförvaltningen. Det skulle vara bättre att trygga böndernas utkomst efter två år av missväxt.

SFP är svenskt och betonar balansen mellan ekonomi och miljö. Jag tror att partiet var det första i Finland att tala för hållbar utveckling. Kanske något partiet lärt sig i Sverige?

Samlingspartiets intresse är näringslivet och ekonomisk tillväxt. Ordförande Petteri Orpo är "sjuk på" valfrihet inom vården och vill effektivera den offentliga sektorn. Han vet att den offentliga vården och ekonomin kraschar utan de privata vårdföretagens insatser. Det vet också vänsterpartierna och De gröna, men de vågar inte säga ut det.

Så ligger landet inför valåret 2019. Journalister undrar om Finland drabbas av valtrötthet då det bli riksdagsval, landskapsval och EU-val inom några månader nästa år. Jag tror i stället att folk tröttnat på politiker, som klantar sig och trixar med olika förmåner till sig själva. Folk vill ha klara spelregler för riksdagsledamöterna, till exempel kvitton på utgifterna, såsom vi vanliga dödliga redovisar på arbetsplatserna och i skattedeklarationen. Att påstå att det uppstår onödig byråkrati då 200 riksdagsledamöter öppet visar sina kostnader gör folk flyförbannade!

Kaj Lindholm tidigare stadsdirektör