Egen härd är guld värd

Bild:

Personer med funktionsnedsättning ska själv kunna välja hur de vill bo. Samtidigt vill regeringen lätta på normerna för boenden.

Under våren blev Social- och hälsovårdsministeriets rapport för boendeprogrammet för personer med utvecklingsstörning klar. Arbetet med rapporten kom i gång redan under den förra regeringsperioden.

I rapporten säger man att det behövs flera alternativ för hur funktionshindrade kan bo. Man pekar på att det krävs intensifierade åtgärder för att kunna tillgodose deras självbestämmanderätt och valfrihet. Rapporten lyfter också fram behovet av stöd till de familjer, vars barn eller vuxna med utvecklingsstörning, bor hemma.

I Finland finns cirka 40 000 personer med utvecklingsstörning. Av dem bor cirka 15 000 hemma hos sina föräldrar, hälften av dem är vuxna. 12 500 bor i olika stödboenden, 9 000 bor självständigt och cirka 1 000 på inrättning. Målet är att om fyra år ska ingen längre bo på inrättning.

Det är vår nuvarande regering som ska förverkliga rapportens intentioner. Men regeringen ger motstridiga signaler. Nyligen godkände man den nya lagen om specialomsorger där man stärker personernas självbestämmanderätt. Självbestämmanderätten kan just handla om boende, hjälpmedel och andra åtgärder som stöder och främjar att man kan klara sig i så stor utsträckning som möjligt på egen hand.

Samtidigt har man bestämt att även de tjänster som personer med funktionshinder får ska bidra till landets spartalko med 61 miljoner. Ett sparobjekt är att lätta upp bestämmelserna kring boende för specialgrupperna. På Finansministeriet sitter en beredningsgrupp och skissar på hur man kunde spara pengar genom flexibelt boende.

Ett av förslagen är att flera grupper med olika stödbehov, till exempel seniorer, funktionshindrade, missbrukare och personer som får psykisk rehabilitering, bor tillsammans.

Ett annat förslag är att boendena blir mindre så behövs det mindre personal, man har flera tvåpersoners rum och lättar på bestämmelserna för toaletter.

Det är hårresande att man kan komma med dylika förslag år 2016. Till grundläggande rättigheter hör att man har en egen dörr att stänga om sig. Att slå ihop flera olika grupper kan inte heller försvaras, det strider mot valfriheten och ändamålsenligheten och också FN-konventionen om ett jämlikt samhälle för personer med funktionsnedsättning, som Finland ska underteckna i år.

Regeringens sparåtgärder görs för att lätta på kommunernas ekonomiska börda. I Esbo har man valt att auktionera ut boendeservicen för handikappboenden till lägst bjudande. Handikapporganisationer jämför agerandet med gamla tiders fattigauktioner där hjonen auktionerades ut till den som krävde minst betalt. Esbo försvarar sig med att de som är med i auktionen har valts ut på kvalitetskriterier.

Då det handlar om en relativt liten grupp, som personer med funktionsnedsättning, som dessutom är heterogen, är det av största vikt att man lyssnar på de som berörs. Handikapporganisationerna gör ett styvt jobb att se till att de blir hörda. Finlandssvenska Förbundet De utvecklingsstördas väl (FDUV) är aktivt och har till exempel haft ett boendeprojekt i huvudstadsregionen som var mycket lyckat. Nu hoppas man på fortsatt finansiering så projektet kan spridas i hela Svenskfinland. Här kan statsmakten bidra med pengar.

Ett hopp att regeringen vill lyssna på de berörda inges då man tillsatt verksamhetsledaren för föreningen Tröskeln, Kalle Könkkölä, att utreda alternativa besparingar i tjänsterna för personer med funktionsnedsättning.

Arbetet, där de berörda kan föra fram sina synpunkter, ska vara klart i höst. Om man en gång tillsatt en utredningsman måste man också seriöst ta i beaktande det slutresultat utredaren kommer fram till.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland