Dyrare boende kan dämpa tillväxten

Bild: Vesa Moilanen

Allt dyrare boende tär på den inhemska köpkraften som fortfarande driver den ekonomiska tillväxten.

Inhemsk konsumtion tillsammans med byggandet gjorde att tre år av ekonomisk nedgång tog slut i fjol. De här sektorerna är fortfarande de viktigaste tillväxtmotorerna, i väntan på att exporten ska återta sin traditionella roll som lokomotiv som drar resten av samhällsekonomin med sig.

Men uppgången låter vänta på sig, i går skrev Danske Bank ned sin prognos för det här året eftersom exporten ännu inte har tagit fart.

Prognosinstituten tror att den konsumentdrivna tillväxten fortsätter. De antar ändå att konsumtionen får en mindre framträdande roll när exporten och industriinvesteringarna kommer i gång samtidigt som nollinjen i konkurrenskraftsavtalet dämpar köpkraften.

Handeln som är direkt beroende av konsumenterna tror att tillväxten mattas av nästa år eftersom de pengar vi har att röra oss med knappast ökar.

Det finns också andra hot mot den inhemska köpkraften.

Den ekonomiska forskningsanstalten Pellervo (PTT) granskade nyligen hur boendekostnaderna utvecklas under de närmaste åren.

Undersökningen ger en del att tänka på för dem som räknar med att hushållen ska fortsätta att konsumera för att hålla i gång ekonomin.

Boendet tar en allt större del av de disponibla inkomsterna. PTT räknar med att boendekostnaderna ökar med 2,8 procent per år under perioden 2016–2018. År 2012 använde vi i snitt nästan 26 procent av våra inkomster på vårt boende, om två år har andelen stigit till 28 procent.

Medeltalet gäller alla boendeformer, både ägarbostäder och hyresbostäder.

De regionala skillnaderna är betydande, en familj med medelstora inkomster som äger en 60 kvadratmeters bostad i Helsingfors får räkna med att punga ut med nästan 60 procent av sina inkomster för den.

I Tammerfors kostar boendet "bara" 40 procent av inkomsterna för samma familj.

Då boendet blir nästan 3 procent dyrare per år beräknas löntagarnas nettoinkomster stiga med 1 procent per år och pensionärernas med 0,8 procent.

PTT hittar en hel del faktorer som förklarar kostnadsökningen.

Både energipriset och räntorna är låga. Här kan man vänta sig en uppgång, vilket inte minst bostadslåntagarna har skäl att beakta. Reparation och underhåll blir hela tiden dyrare, i flervåningshus antas underhållskostnaderna öka med fem procent per år. Till exempel stambyte blev i medeltal sex procent dyrare i fjol.

Överföringspriset på el höjs hela tiden, i början av året fick elbolaget Caruna, som har en femtedel av elmarknaden, kraftig kritik för att man ville höja överföringsavgiften med i vissa fall över 25 procent. Bolaget gick senare med på en mindre förhöjning.

Fastighetsskatten som kommunerna uppbär visar också en ökande trend. Under de fem senaste åren har fastighetsskatten stigit med i medeltal 8,8 procent per år. Staten ska spara ytterligare 130 miljoner euro i anslagen till kommunerna, och det är inte osannolikt att höjd fastighetsskatt får kompensera en del av inkomstbortfallet.

En bidragande orsak till att boendet tar en allt större del av inkomsterna är att beslut som påverkar kostnaderna fattas av flera olika instanser. Man ser på enskilda intäktsposter som kan vara små, men helheten blir betungande för den som betalar.

Då kan det bli så att den sänkta inkomstskatten som var regeringens bidrag till konkurrenskraftsavdraget inte stöder inhemsk konsumtion utan i stället går till de växande boendeutgifterna.

Makroekonomins mätare tickar någon tiondedels procentenhet nedåt i stället för uppåt.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Mer läsning