Direkt demokrati på frammarsch

Bild: Leif Weckström

Finländarna har tagit till sig medborgarinitiativ. Lovvärt att ministeriet vill vidareutveckla demokratiinstrumenten.

I drygt fyra år har röstberättigade finska medborgare kunnat starta medborgarinitiativ. Det kan vara ett förslag till en ny lag eller så kan initiativet gälla ändring eller upphävande av en lag. Om man lyckas samla ihop 50 000 namn på sex månader tas initiativet upp till behandling i riksdagen.

Hittills har drygt 500 initiativ startats, de har samlat över 1,5 miljoner stödförklaringar. Tretton initiativ har överlämnats till riksdagen, nio har slutbehandlats. Endast ett initiativ har godkänts. Det var i slutet av år 2014 som initiativet om en jämlik äktenskapslag godkändes. Lagändringen träder i kraft 1 mars 2017.

För några veckor sedan förde riksdagen en remissdebatt om det medborgarinitiativ som vill stjälpa den nya lagen innan den träder i kraft. Motinitiativet hade samlat över 100 000 namn.

Initiativ som nått riksdagen har bland annat handlat om skärpta straff för rattfyllerister, frivillig skolsvenska. I dag, torsdag, inleder riksdagen en remissdebatt om moderskapslagen. Den skulle ge kvinnopar som genomgått assisterad befruktning möjlighet att fastställa moderskap redan på rådgivning, precis som fallet är nu för sambor av olika kön.

Medborgarinitiativ är en bra form av direkt demokrati som stärker den vanliga människans möjlighet att påverka. Det har på kort tid etablerat sig i det finländska samhället. Det är enkelt att via webbsajten medborgarinitiativ.fi starta ett initiativ. Den nationella valundersökningen 2015 visar att drygt en tredjedel av de tillfrågade har undertecknat ett eller flera initiativ. Tre av fyra ansåg att initiativen främjar demokratin.

Att ett initiativ når riksdagen är positivt, det uppmuntrar andra att våga starta initiativ. Justitieministeriet ser initiativen som positiva exempel på att man lyckats bredda det politiska deltagandet.

Gräsrotsdemokratin är ung i Finland och det finns rum för att utveckla den. Därför är det bra att Justitieministeriet ska göra en utredning om hur medborgarinitiativen fungerat och hur de kan utvecklas.

Som grund för ministeriets fortsatta arbete har en forskargrupp vid Åbo Universitet gjort en rapport. I rapporten pekar man bland annat på problemen med motinitiativ, som i fallet med jämlik äktenskapslag. Justitieminister Jari Lindström (Sannf.) har sagt att man borde fundera på begränsningar. Det kan handla om att man inte får väcka motinitiativ genast eller att man inte kan väcka initiativ om liknande saker. Demokratin gynnas inte av ett evigt bollande.

En lösning på det kunde vara att antalet stödförklaringar som behövs för att riksdagen ska ta ett ärende till behandling är högre, till exempel 100 000 namn.

Forskarna ser också ogenomtänkta initiativ som problematiska. Här frågar man sig om Justitieministeriet kunde hjälpa till då initiativen görs. Det är förstås en resursfråga men det kan också ge en besparing i slutändan. Till exempel behandlades i riksdagen ett initiativ om att utlänningar som begår brott borde utvisas. Så som initiativet var skrivet skulle det ha höjt gränsen för utvisning, vilket inte var initiativtagarnas avsikt.

Ministeriet ser den här formen av gräsrotsdemokrati som viktiga kanaler, vilket också medborgarna visat då de aktiverat sig. Samhällsengagemang ska uppmuntras och därför är det bra att processerna ses över och görs smidigare.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning