Det blir dyrare att få vård

Grundtrygghetsnämnden ville höja social- och hälsovårdsavgifterna med 1,78 procent. Men stadsstyrelsen valde att i stället höja avgifterna i enlighet med regeringens förslag, 27,5 procent.

Frågan om hur mycket staden ska höja avgifterna inom social- och hälsovården väcker politisk debatt i Hangö. Så till den grad, att ärendet omprövades under beslutsgången från nämnden till styrelsen.

– Min åsikt är att den här högre höjningen drabbar dem som redan har det knapert, säger grundtrygghetsnämndens ordförande Ulf Lindström (SDP).

– Vi måste ta betalt om vi vill garantera Hangöborna en fungerande hälsovård i framtiden, säger Barbro Wikberg (SFP), medlem i stadsstyrelsen.

Höjningen av social- och hälsovårdsavgifter bottnar i regeringens åtgärdsprogram.

Frågan behandlades i grundtrygghetsnämnden i mitten av december. Nämndens förslag var att indexbinda höjningen, ett förslag som ledde till omröstning. Strax före jul nyttjade stadsdirektör Denis Strandell rätten att överta ärendet. Då ärendet behandlades i stadsstyrelsen föreslogs staden införa maxtaxor från och med början av mars. Också den här gången röstade man i frågan. Beredningens förslag segrade med en röst.

Hangöborna betalar

Enligt grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander försöker staden få större intäkter.

– Stadens beredning baserar sig på hur många som besökte hälsovårdscentralen i fjol. Vad höjningen inbringar vet vi först då nästa bokslut är klart, eftersom budgeteringen är riktgivande.

De avgifter som främst kommer att beröra folk är besöksavgifter, akuta intagningar på vårdavdelning, tillfälliga avgifter inom hemvården och avgifter för oanmäld frånvaro. Fysioterapi och undersökningar vid förnyande av körkort är också exempel på service som blir dyrare. För besök hos sjukskötare tas en ny avgift i bruk.

Tjänster inom psykvården och mödrarådgivningen förblir dock gratis. Höjningen omfattar inte heller långvården. Kajander påpekar också att man inte blir utan vård om man inte kan betala. Däremot finns det inget klart system hur detta ska bedömas.

– Antagligen får man lämna in behovsprövad ansökan till hälsovården, säger hon.

Rött mot blått

Barbro Wikberg, SFP, hörde till de stadsstyrelseledamöter som röstade för styrelsens beredning.

– Det är naturligt att folk opponerar sig då avgifterna höjs, men vill vi erbjuda bra hälsovård behöver vi pengar. "No money, no funny" kan man säga.

Med bra hälsovård avser Wikberg bland annat att staden kan ha fast anställda läkare, i stället för att som nu bolla med köpta tjänster.

– Vi ska också minnas att vi har ministeriets ögon på oss efter att vi klassades som kriskommun. Sköter vi inte om vår ekonomi finns risken att staten ingriper.

Ulf Lindström förnekar inte att Hangö behöver inkomster, men han tycker att det är fel grupp som drabbas av avgifterna.

– Inte kommer det här att rädda Hangös ekonomi. Så stora pengar handlar det inte om, säger han.

– Jag är rädd för att det här kommer att leda till att äldre personer med låg pension blir tvungna att välja mellan mat och mediciner. För många av den generationen kan det vara förnedrande att gå till socialen och ställa sig i kön.

Fel metod

Utanför hälsovårdscentralen träffar vi några Hangöbor som har ärende dit. Liksom övriga vi pratar med, anser Tauno Hoffrén att beslutet inte låter genomtänkt. Han brukar inte själv utnyttja tjänsterna så ofta, men för dem som gör det kommer det att kännas i plånboken, menar han.

– Avgiften höjs inte lika för alla, utan mest för dem som behöver tjänsterna och kanske redan har ont om pengar.

Fakta

Jämn röstning efter partitillhörighet

Grundtrygghetsnämnden förespråkade en indexbunden förhöjning på 1,78 procent. För röstade 6 medlemmar, 3 emot.

Stadsstyrelsen ändrade nämndens beredning. Det nya förslaget var att höja avgifterna med 27,5 procent. 5 ledamöter röstade för, 4 emot. 2 meddelade avvikande åsikt till protokollet.