Det är klokare att Ingå satsar på bra service än i väggar

Ingå är en kommun med ekonomisk solvens. Om man jämför vår ekonomi med andra kommuner i Finland hör vi till gräddan på moset.

Belåningsbördan för kommuner i Finland 2020 (exkluderande Åland) är ungefär 3 500 euro per invånare, och siffrorna för Ingås del är betydligt lägre än så. Men nu verkar det som om situationen håller på att förändras. Ifall fullmäktige godkänner det budgetförslag för nästa år som är under behandling kommer kommunens skuldbörda att växa med fart.

Investeringar har gjorts och görs beträffande två aktuella skolbyggen, det vill säga Kyrkfjärdens skola och Järnefeltskolan, där man beslutat om anslag på över tolv miljoner euro. I den finansiella planen för 2022–2024 ingår därutöver många andra investeringar: vägar, parkeringsplatser och annan infrastruktur samt renoveringar, som förvisso är nödvändiga att göra.

Kommunen vill också reservera anslag för planeringen av ett serviceboende för äldre samt ett social- och hälsovårdscenter. Man räknar med att centret kommer att kosta cirka sex miljoner euro, och hälften av den summan är inskriven för 2024.

Det är synnerligen bekymmersamt att vi i och med alla dessa planerade investeringar redan 2022 kommer att ha en skuldbörda på 5 000 euro per kommuninvånare. Det är möjligt att räntan på lånen stiger under de närmaste åren. Vem ska betala dessa lån? Hur hög kommer kommunalskatteprocenten att bli i Ingå?

Stora investeringar betyder stora avskrivningar. När de årliga avskrivningarna varit 1,5 miljoner kommer de årliga avskrivningarna att stiga till cirka fyra miljoner per år. För en kommun med ungefär 5 400 invånare är det ohållbart med såpass stora investeringar.

Den ekonomiska planen ger inga svar på hur man tänker balansera upp kommunens ekonomi. Skolorna och hälsovården inbringar inga inkomster. I ett läge där det enbart är de stora städerna som drar nytta av nettoinflyttningen är det ansvarslöst att räkna med nya kommuninvånare.

Att investera i social- och hälsovårdsservice i detta läge är att tjuvstarta. Vi borde vänta och se hur saker och ting utvecklas när välfärdsområdenas fullmäktiggrupper inleder sitt arbete, och förlita oss på att man inte kommer att använda de små kommunerna som dörrmattor.

Om alla kommuner rusar åstad för att investera blir slutresultatet ett huvudlöst slöseri med offentliga medel. Det är ekologiskt vettigare att renovera gammalt än att bygga nytt. Man har inte kunnat ange en vettig användning för den del av Kyrkfjärdens skola som faller utanför skolarbetet, men samtidigt planerar man för nya byggen. Också med tanke på detta vore det bättre att skjuta upp social- och hälsovårdsinvesteringar.

Det är klokare att satsa på bra service än i väggar.

Är kommuninvånarna medvetna om kommunens kommande belåningsutveckling? Vad tycker man om det? De planerade investeringarna är oerhört stora i förhållande till kommunens storlek, och man kan med fog fråga sig om vi inom en snar framtid kommer att äntra en väg som leder till en status som kriskommun?

Om Ingåborna oroar sig över kommunens ekonomi uppmanar jag dem att kontakta sina representanter i kommunfullmäktige för att diskutera frågan.

Tuomas Bergström ordförande för De Gröna i Ingå, medlem i bildnings- och välfärdsnämnden