Depressionens barn

Bild:

Regeringen måste ta lärdom av den förra ekonomiska depressionen. Nästan en tredjedel av de barn som växte upp då har mentala problem.

Mår de vuxna bra mår också barnen bra. Också andra faktorer i uppväxtmiljön såsom dagvården, skolan och hobbyer påverkar barnets uppväxt och hela livet.

I Finland har gjorts en unik och omfattande undersökning över alla barn som är födda 1987. Institutet för hälsa och välmående THL har via finländska myndighetsregister följt upp de totalt 60 000 barn som föddes det året. Undersökningen har följt med dem ända tills de har fyllt 25 år. De här barnen har växt upp under 1990-talets ekonomiska depression som också präglades av stora nedskärningar i barnskyddet, dagvården, skolhälsovården och i andra förmåner som är viktiga för barnfamiljer. Det förebyggande arbetet och stödet för hälsa är nu 30 år senare ännu inte på samma nivå som då. I början av 1990-talet var 18 procent av den arbetsföra befolkningen arbetslös.

Slutrapporten från uppföljningen publicerades i början av hösten, den har föregåtts av flera mellanrapporter. Rapporten är ett sorgligt facit över en svår tid i vår samtidshistoria. Cirka 30 procent av kohorten hade vid 25 års ålder någon gång fått psykiatrisk specialistvård eller medicinering för mentala problem. Här uttrycker man också en oro över att mörkertalet kan vara stort. Det finns de som är i så dåligt skick att de inte orkar söka hjälp.

Av 25-åringarna har knappt 30 procent lyft utkomststöd, som är den stödform man tyr sig till till sist. Här fanns stora regionala skillnader, i Lappland, Norra Karelen och i Norra Savolax hade över 40 procent fått utkomststöd. De som bott i städernas centrum klarade sig ofta bättre än de som bott på landsbygden.

Ett annat faktum som rapporten lyfter fram är att barn som flyttat ofta behöver särskild uppmärksamhet på hur man kommer in i samhället på den nya orten.

Mest utmaningar med välbefinnandet har de 25-åringar i dag där föräldrarna har haft stora problem och där barnskyddet varit inkopplat. Det är fråga om unga vuxna som placerats utanför hemmet.

En viktig lärdom från den här undersökningen är att de förebyggande stödåtgärderna behövs både för de vuxna och för barnen. Problemkedjorna fortsätter från en generation till en annan, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder sätts in så fort som möjligt. Problemen är också mångfasetterade och man behöver multiprofessionellt stöd i ett så tidigt skede som möjligt.

Vår nuvarande regering har redan gjort ingrepp i välfärden och servicen för barnfamiljer. Barnbidraget har sänkts, den subjektiva rätten till dagvård är slopad. Här har ändå många kommuner gått på en liberalare linje än regeringen och erbjuder vård mer än de lagstadgade 20 timmarna per vecka. Inom dagvården har gruppernas storlek också ökat, vilket gör det svårare att upptäcka problem.

Den förra regeringen införde ungdomsgarantin, vars mål var att erbjuda alla unga utbildning, jobb eller praktik för att förhindra utslagning och arbetslöshet. Nu verkar det som om regeringspartierna i all tysthet vill begrava den, eftersom man har skurit kraftigt i anslagen.

Regeringen har sina spetsprojekt man satsar på. Bland dem som gäller barn, unga och familjer finns ett förvandlingsprogram som ska utveckla servicen för den här gruppen. Man vill få till stånd ett servicenätverk som satsar på förebyggande verksamhet och stödåtgärder. Man tar också i beaktande vårdreformen.

Alla som jobbar med barn och unga borde läsa rapporten och i sina team ta till sig av den enorma kunskapsbank den är. Regeringen ska också ta lärdom och noga överväga alla nedskärningar som drabbar barnfamiljer nu så att vi inte om 20 år igen möts av en lika dyster läsning då ett bokslut i långt perspektiv görs över dagens ekonomiska lågkonjunktur.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland