Den dyrbara inomhusluften

Bild: Lina Enlund

Sjundeå borde satsa tolv miljoner euro för att få sina skolfastigheter i skick. Det är en enorm summa för en liten kommun, men friska skolor är en nödvändighet nu och i framtiden.

Allt fler av Sjundeås skolgårdar fylls med modulbyggnader. I kommunen har man fått ta till tillfälliga lösningar. Elever och lärare har flyttat runt till andra skolor eller in i modulskolor.

Sjundeå, som är en liten kommun, är i den exceptionella situationen att alla tre skolor, Päivärinteen koulu, Sjundeå svenska skola och Aleksis Kiven koulu har grava inomhusluftproblem.

För tillfället funderar politikerna i kommunen vilken väg man ska välja för att åtgärda problemen på lång sikt. Det lutar mot en kombination av att riva, renovera och bygga nytt. Den prislapp som nu finns landar på 12 miljoner men den kan stiga ännu.

Det är enorma summor och därför behövs en ingående diskussion där man helst kunde blicka in i framtiden för att se hur många elever det finns i kommunen och hur många skolor som behövs. Politikerna för också fram Sjundeås geografiska läge – närheten till huvudstadsregionen – som ett trumfkort för inflyttning. Men det förutsätter att man har servicen på rätt nivå och friska skolor.

Sjundeå är inte ensam om sina inomhusluftproblem. I grannkommunen Kyrkslätt har man i höst flyttat elever från Winellska skolan in i tillfälliga byggnader. Planen var att de tillfälliga byggnaderna ska finnas i minst fem år, men som det ser ut nu stannar de sex till åtta år där. Det betyder att det kan finnas elever som gått hela sin grundskola i en tillfällig byggnad.

Men hellre så än i hus som förorsakar allvarliga hälsoproblem. I en skola är det inte bara elever som lider, också lärare får hälsoproblem av dålig inomhusluft. Lärarfacket OAJ publicerade för en månad sedan en omfattande undersökning som gjorts i samarbete med Åbo Universitet. Den visar att problemen accelererar. Nästan 40 procent av lärarna och rektorerna har fått försämrad hälsa under det senaste året på grund av luftproblem.

Den finlandssvenska lärarbasen Christer Holmlund är orolig över att en hel yrkeskår insjuknar. Undersökningen ger vid handen att det inte enbart handlar om röstproblem och infektionssjukdomar utan att lärare drabbas av autoimmuna sjukdomar.

FSL och OAJ kräver att staten griper in och gör ett tioårigt nationellt åtgärdsprogram för att få bukt med problemen. Man anser att kommunerna inte kan belastas med de här omfattande hälsoproblemen.

Regeringen har den här hösten inlett ett projekt med namnet Ett decennium av sunda lokaler. Man ska göra upp ett åtgärdsprogram som sedan ges till riksdagen som statsministerns upplysning. Sjundeås tekniska direktör Markus Moisio har aktivt fört fram Sjundeås problem för projektgruppen. Programmet ska ge en modell för hur man ska förbättra inomhusluften i offentliga byggnader.

Kommunernas utrymmesprogram är ett annat statligt program som är i startgroparna. Det ska fokusera förutom på effektivering av användningen även på husens livscykel. Man vill veta hur många offentliga byggnader som är i så dåligt skick att de borde rivas. Om det visar sig att det finns många hus som borde rivas kommer man att överväga finansiering till kommunerna för rivning.

Att riva eller renovera är inte alltid ett lätt beslut. I kommunerna finns skolhus som är 40–50 år gamla. Om de är i bra skick kan en renovering göra dem till moderna ändamålsenliga utrymmen. Man behöver inte alltid bygga nytt.

Det är bra att staten kommit i gång med flera projekt för att åtgärda den tickande miljöhälsobomben, som orsakar hälsovårdskostnader om hundratals miljoner euro årligen. Det är fråga om ett nationellt problem som kommunerna ensamma inte kan reda upp.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning