"Den bästa tiden är nu"

Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius säger att Finlands ekonomi har nått sin kulmen för denna gång men att vi torde ha ett par hyfsade år framför oss.Bild: Kevin Stewart

– Just nu är vi inne i en tillväxtperiod, en boom. Det är härligt. Men samtidigt sår vi fröna för sämre tider.

Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius besökte nyligen kontoret i Ekenäs för att träffa lokala företagare. Just nu är vi inne i högkonjunkturens högkonjunktur, säger hon. Därför kommer den småningom att avta.

– Det är ett cykliskt snarare än ett strukturellt fenomen. Det förekommer alltid en ekonomisk boom när det blir högkonjunktur. Ekonomins alla tillgängliga resurser utnyttjas. Arbetslöshetsgraden sjunker och kostnadsnivån stiger.

I Europa har vi haft två lågkonjunkturer sedan 2008, i USA bara en. USA har kunnat återhämta sig utan avbrott medan Europa hamnat på efterkälken. Arbetslöshetsgraden har varit högre här men börjar sjunka nu.

– Tyvärr är inte Europa lika homogent som USA, här är det Tyskland och resten. Europeiska Centralbanken kan inte dra åt svångremmen för att undvika överhettning bara för Tysklands del eftersom de andra länderna är i behov av stimulans för att kunna utnyttja de outnyttjade resurserna.

Tillväxten ligger på 3 procent, det har inte skett sedan 2010. Men Finlands bnp är fortfarande inte på samma nivå som 2008.

– Vi saknar 10 miljarder euro av tillväxt. Produktiviteten, vad man åstadkommer på en arbetstimme, borde vara bättre.

Började med byggandet

Upphämtningen i Finland började med höghusbyggen i storstäderna. Ettor, och tvårummare har varit lockande investeringsobjekt på grund av förändringen i ålderstrukturerna och urbaniseringen. Sedan kom annat byggande med i bilden. Nu byggs bostäder även utanför huvudstadsregionen.

– Europeiska Centralbankens låga räntor ger resultat. Och räntorna kommer att vara fortsatt låga. Centralbanken kan inte dra sig ur den stimulerande politiken ännu. Det finns en risk för att euron blir för stark vilket gör att exporten minskar och tillväxten avstannar. Nu är den största byggboomen bakom oss.

Ett problem för Finlands del är att industrins återhämtning i inte har avspeglat sig på sysselsättningen.

– Man har kört på med de resurser man har. Det sker antagligen en förändring under nästa år. Man måste anställa för att klara efterfrågan.

Arbetslöshetsgraden sjunker långsamt i takt med att personer hittar tillbaka till arbetsmarknaden.

– Nästa år börjar ganska bra. Bnp-prognosen höjs. Risktagning stöds. Men när kostnadsnivån ökar sjunker lönsamheten. Då slutar företag investera och gör sig av med personal. Arbetslöshetsgraden stiger, det uppstår en självförverkligande cirkel.

Sverige steget före

Bytesbalansen är fortfarande negativ på grund av att Finlands konkurrenskraft inte är vad den borde vara.

– Arbetstillfällena och de arbetssökande kanske inte är tillräckligt nära varandra geografiskt eller så möter inte kompetensen det behov som finns på arbetsmarknaden. Utöver det finns det bidragsfällor där folk upplever att det inte lönar sig att te emot ett jobb. En reform av arbetsmarknaden behövs om vi vill klara oss i konkurrensen. Det är ett problem som går att åtgärda. Det är svårare att göra något åt produktiviteten.

I det här avseendet är gräset faktiskt grönare på andra sidan. I Sverige växer den arbetsföra befolkningens andel vilket den inte gör i Finland. Därför ökar också produktiviteten i Sverige. Grannen i väst har också en månsidigare näringslivsstruktur – man står på flera ben.

– Värdet skapas inte på fabriksgolvet eller i bulkprodukter som cellulosa. I Sverige har man insett att satsa på specifika produkter och hålla kvar de delar av produktionskedjan som skapar mest värde, till exempel logistik, design och marknadsföring, säger Helenius och nämner Ikea, H&M och Spotify som exempel.

– Det är därför som utländska företag väljer Stockholm och inte Helsingfors.

– Det är viktigt att man i Finland tar vara på den kunskap som till exempel Nokia lämnade efter sig. Företagsbilden förändras också här. Men det går långsammare. En flexibel arbetsmarknad med bland annat lokala avtal skulle försnabba processen, säger Helenius.

Lokalt uppsving

Så när kommer det svagare skedet? Helenius förutspår att det sker i USA 2019. I så fall syns det på världsekonomin. Även Kina har en allt centralare roll i världsekonomin.

– När Kina står på gasen syns det i resten av världen. Nu har Kina stått på bromsen, inflationen har ökat. Där finns inte ett behov av negativa räntor. Det kan påverka världsekonomin i slutet av nästa år. Tillväxten i Kina kommer att fortsätta. Men strukturerna ändrar. Tillväxten blir mer konsumtionsdriven än industriell. Det behövs mindre råvaror. Det har betydelse för Finland också.

Tillväxtprocenten börjar på en trea i år. Också nästa år blir ganska bra. År 2019 blir inte lågkonjunktur men klart sämre. Tyvärr är den bästa tillväxtperioden ganska kort. Lågkonjunkturen räckte så länge att vi inte riktigt hunnit repa oss ännu.

– Men den bästa stunden är nu. Ekonomier har ett sina sätt att anpassa sig. Optimistiskt sett kan man säga att det är det vi gör nu – anpassar oss. Ju bättre vi gör det, desto bättre blir tillväxten, säger Helenius.

Man ska med andra ord också leva i nuet. Och nu är hushållen är optimistiska. Privatpersoner är redo att investera och använda besparingar. Det märks också lokalt.

– Det kommer fler förfrågningar om bostadslån. Folk vågar tro på den egna ekonomin. Även yngre kunder vågar till och med ta lån för en investeringsbostad eller en sommarstuga. När folk vill placera börjar bostadsmarknaden röra på sig. I Hangö köper man en andra bostad åt sig. Här i Raseborg är det mer fråga om en generationsväxling. Men eftersom hur man jobbar och var man jobbar förändras tror jag att Raseborg har en framtid som pendlarkommun, säger Anders Sandbacka som är kontorschef på Handelsbanken i Ekenäs.